Kaniner – det går fort!

Det är helt sanslöst vad fort ungarna utvecklas! Totalt har vi nu 12 ungar (!) från två kullar och de växer och utvecklas så att det knakar! Det skiljer tre dagar mellan kullarna och ser man på dom så är det milsvid skillnad! Eller då tre dagar…

8 dagar gammal
8 dagar gammal
Gänget ligger och sover
Två dagar gamla

Kaninungar

De är ju inte söta, egentligen men de är ändå så bedårande!

Fem stycken fick jag det till att de är.

Misstänker att det kan vara fler på gång med tanke på att Elektra imorse hade fullt upp med att samla päls och hö. Eller så ville hon bara leka tomte…

Kaniner – inget aprilskämt

Imorse hade det i ena ”boet” dykt upp en massa vit päls och väl nerbäddad där i låg det små kaninungar. Jag ville inte rota alltför mycket, men tror att de är tre till antalet. Så Mini har blivit mamma för första gången i sitt liv och Elektra har blivit mormor. Så nu får vi hålla tummar och tår att alla överlever och att Electras bebisar också föds snart.

Där, under all vitgrå päls ligger bebisarna

Kaniner – inga ungar

Än i varje fall. Både tjejerna har ändrat personlighet. Electra har blivit väldigt egoistisk och vill ha all mat själv, men inte så att hon är elak mot Mini utan att hon springer iväg med den. Men i övrigt så känns de som väldigt harmoniska och mysiga. Tidigare har de inte varit så förtjusta i att bli klappade men nu kan man emellanåt få klappa dom i alla fall på huvudet. Under magen vill de inte bli tagna på, kanske för att de då tror att de ska bli upplyfta?

Det här med ett eventuellt dräktigt djur, ja… Den här väntan och nyfikenheten känner jag igen från när man själv dels försökte bli gravid och tiden mellan ägglossning och ”beräknad icke mens” och bara ville veta om det hade tagit sig, dels när man i slutet av graviditeten bara ville veta när den där bebisen skulle ta och komma. Nu går vi och väntar på att verkligen på riktigt veta om kaninerna är dräktiga eller ej, och vi går här och väntar på den eventuella födseln.

Nu när det varit så fint väder så har tjejerna och jag varit ute en massa hos kaninerna. Stundvis så har vi öppnat upp Minis och Electras rastgård så att de kunnat gå ut i en större och där få äta av gräset. Tjejerna, och då särskilt E har suttit där rätt länge tillsammans med dom och kaninerna har om inte kommit upp i knät så i alla fall stundvis sökt närhet genom att komma och buffa och så. Jag önskar att jag kunde öppna upp likadant för de två gamla kaninerna, Lisa och Linus men innan jag kan göra det måste jag fixa med deras rastgård för som den är nu så är det alltför jobbigt att öppna upp pga de lösningar som jag gjort för deras rastgård. Istället har de fått komma ut och rastas i koppel och det tror jag att både de och barnen har gillat.

Lisa är allt bra nyfiken på ”Långöronen”. De ignorerar henne. Undrar hur de skulle fungera att sätta ihop? Jag ska nog testa efter att vi blivit av med alla eventuella ungar

Kaniner – ungar på gång! 5

Nu känner jag ingen tvekan längre. Magarna är rundare och hårda på både långöronen och så har de idag mest legat sida vid sida och inte allas varit lika busiga och skuttiga som de brukar. För precis som hos människor så blir kaniner ofta tröttare under sista delen av dräktigheten/graviditeten. Så om tidigast en vecka så kommer vi ha två nyblivna mammor hos oss 💕💕💕

Jag försöker allmänt vara försiktig med dom och inte störa i onödan, men när de äter så kan jag få, om jag är försiktig, komma åt och känna på deras magar. Hittills har jag inte känt några fler rörelser i dom, utöver de som jag trodde var buffar när jag hade Elektra i famnen, men magarna är som sagt var misstänkta. Nu är i alla fall buren förberedd för att de ska kunna få boa i lugn och ro och på sitt sätt förbereda sig för det som komma ska.

Hade föresten kontakt med uppfödaren igår och hon trodde också att det verkligen är skarpt läge så det gjorde ju inte direkt att jag skulle börjat tvivla mer.

Lisa är och kikar till Mini och Elektra. De däremot ligger på tryggt avstånd och låtsas inte om henne

Kaniner – ungar på gång? 4

Då jag var och fyllde på vatten hos mina långöron så lyckades jag komma åt och känna som snabbast på hennes mage och till min förvåning var den hård och bullig! Så även om det var som hastigast så är jag nu rätt säker på att hon är dräktig.

Gällande Elektra så är det inte mycket som talar för dräktighet hos henne längre, men jag tror ändå att hon är det. På hennes mage känns det inget, men det är det inte alltid man gör. Så i hennes fall är det bara att vänta

Kaniner – ungar på gång? 3

Då jag var och fyllde på vatten hos mina långöron så lyckades jag komma åt och känna som snabbast på hennes mage och till min förvåning var den hård och bullig! Så även om det var som hastigast så är jag nu rätt säker på att hon är dräktig.

Gällande Elektra så är det inte mycket som talar för dräktighet hos henne längre, men jag tror ändå att hon är det. På hennes mage känns det inget, men det är det inte alltid man gör. Så i hennes fall är det bara att vänta

Kaniner – ungar på gång? Del 2

Igår lyckades jag snickra ihop en bolåda till den ena kaninen, och den andra får nöja sig med en mindre låda tills den andra bolådan blir klar i helgen. Enligt lagstiftningen ska nämligen en dräktig kaninhona erbjudas en bolåda med vissa specifika mått minst en vecka innan beräknad födsel. Hur stor lådan ska vara beror på kaninens storlek. Mina små dvärgvädurar har alltid lådor i sina burar, och ofta även i sina rastgårdar, men de håller inte måttet enligt gällande lagstiftning. De senaste veckorna har jag googlat och googlat och googlat för att försöka få tag på en bra bolåda, men inte lyckats hitta någon så jag fick helt enkelt snickra ihop något själv. Jag kan väl konstatera att jag är inte så händig som jag önskade…

Igår blev jag i alla fall klar med en bolåda och la in den i buren. De har ytterligare en bolåda i sin tur än så länge i väntan på att den andra med rätt storlek ska bli klar (måste åka och köpa skivor att bygga med, men måste då ha A:s bil för jag får inte plats med det i min). Idag när jag var och fyllde på med vatten för första gången för dagen så såg jag att det såg ut att vara boat i ett av lådorna då det var alldeles knökafullt med spån, hö och halm utanför ingången. När jag kollade inuti så var det proppfullt där inne. Det som saknas är egentligen det som många kaniner gör först timmarna innan födsel, dvs börjar bädda med päls som de drar bort från sig själva.

Självklart var det ”fel” låda så nu känner jag mig än mer stressad över att jag måste bli klar. Det jag även funderar på är hur honan som gjort det hela, oavsett om hon är dräktig eller skendräktighet, hade tänkt sig få plats inne i lådan tillsammans med ungarna?

Mini kurar över en alldeles för liten, men överfull bolåda

Kaniner – ungar på gång?

Nu har det gått 14 dagar sedan Mini och Electra fick träffa Graeven för första gången och första gången en lyckad parning kan ha skett. Electra har nu blivit lugnare och jagar inte längre Mini på samma sätt som hon gjorde ett tag, men hon är ändå förändrad i humör? Var hon kanske brunstig och det var anledningen till den sura damen, eller var det pga lyckad parning? Återstår att se! Tjejerna är nu åter kompisar med varandra men Electra känns ändå inte som hon brukar. Hon äter med lika god aptit som alltid, men hon känns lite mer tillbakadragen. Mini däremot är sig själv.

Skulle en parning lyckats så har de nu gått som mest halvvägs in i dräktigheten och därför så gjorde jag en sista kontroll av dom idag där jag gick igenom klor, kollade tänder etc. och kände allmänt på dom så att de kändes ok. De kommande veckorna kommer jag enbart att ta upp dom om det är något särskilt som oroar mig och jag behöver kolla upp då de inte tycker om att bli upplyfta eller burna. Vid undersökningen så reagerade jag på att Minis spenor var så stora, de var betydligt större än Electras, och då har ju Electra ändå haft två kullar. Så kanske, kanske kan det vara något där i alla fall..!

På Electra, utöver humörändring så kändes det som om hon hade blivit rundare och fastare om magen. När jag höll henne i famnen så kände jag även rörelser mot mitt bröst som jag först trodde var mitt hjärta, men så insåg jag att det var på högersidan jag kände. Kanske var det hennes hjärta jag kände, eller så var det rörelser från små kaninbebisar.

Som sagt, det återstår minst två veckor och jag är så otålig! Är rädd för att bli besviken, men känner mig rätt hoppfull.

Kaniner – ungar

Nu när Mini och Electra är parade tänkte jag, för min egen skull, skriv lite av det som händer, så att jag har något att gå tillbaka till om jag blir sugen på att göra det fler gånger. Antingen för att påminna mig om hur jobbigt det var, eller för att påminna mig om hur enkelt det var ☺️

Tjejerna säger hejdå till Graeven

Det har nu gått 12 dagar sedan honorna fick träffa stilige Graeven. En kanin är dräktig i 29-35 dagar så snart har det gått halva tiden om det nu blir ungar, vill säga. Vi hade honom en vecka hos oss och de fick träffas varannan dag, ungefär, så som senast så borde eventuella ungar komma den 5 april. Förhoppningen är alltså inte att få påskharar utan små påskkaniner ☺️

Vad har hänt då? Jag tvivlar på att det lyckats med Mini då hon blev mest bara stressad av Graevens försök att ”få till det”. Sista gången hon fick komma till honom så var han knappt intresserad av henne utan det var mest Electra som var intressant. Electra däremot känner jag mig smått förhoppningsfull med då hon redan innan Graeven åkte hem igen ändrade personlighet och mest bara surade på Mini och jagade henne. Mini fick inte vara inne i buren mer än när hon åt. Men hon fick komma in och äta i alla fall!

Idag så är Electra mer avståndstagande. Hon brukar komma fram och tigga mat när jag kommer ut till kaninerna men inte riktigt idag. Istället så gömde hon sig i ett av husen de har inne i buren. Jag blev orolig och kände att jag måste kolla till henne. Vid undersökning så verkade hon vara som vanligt men kanske lite tröttare och inte alls lika sprattlig som hon brukar. Så oron finns fortfarande där. Samtidigt så vet jag ju att just personlighetsförändring är vanligt vid dräktighet och då särskilt revirtänkande och senare trötthet. Så nu är frågan, vad gör jag? Ska jag kontakta veterinär eller ska jag ta det som att hon är dräktig? Något i mig säger att hon är dräktig, men man kan ju aldrig veta! Just nu så har jag i alla fall bestämt mig för att avvakta och se och hålla dom under uppsikt så får vi se hur det utvecklar sig

Mini-bini, min lilla ”bebis” är stor nog för att kunna få egna ungar. Frågan är kommer hon få det nu?