Jag skulle kunna sitta i timmar

…ute hos kaninerna och helst mysa, men även kolla på de små liven när de utforskar världen.

De har varit utanför boet vid något tillfälle innan, men idag, 15 dagar gamla, så sprang dom alla från den första kullen ut och in ur bolådan och två av dom utforskade även resten av buren.
För någon dag sedan
Inte så gammal
Idag, 12 dagar gamla, hade även ungarna i kull 2 öppnat ögonen

De växer och utvecklas så sanslöst snabbt!

Söka jobb?

Allt mer känns det som om det börjar bli dags för mig att byta jobb, men frågan är till vad? Inspektör på Arbetsmiljöverket har jag velat länge, men nu när de har rekryterat så har jag känt mig tveksam. Jag skickade dock in en ansökan och hade en kort intervju med rekryteraren via Teams i veckan, men jag vet inte riktigt.

Såg även att en av mina favoritkunder hade en tjänst ute, men även om jag verkligen trivts där och de har tidigare erbjudit mig jobb så känner jag mig tveksam, framförallt då de ligger ute på Hisingen och de problem det skulle innebära med resorna till och från jobbet. Det räcker liksom med att en i familjen jobbar där ute. Kanske om även Lillasyster var äldre så att man inte behövde hämta och lämna, men nu…

Ytterligare en av mina kunder har en tjänst ute. Även de ligger på Hisingen, men jag har för många år sedan jobbat hos dom, och är nu konsult där, och ser att det inte finns något intresse från min sida att ens söka. Kulturen är inte den rätta för mig, men jag skulle inte heller avråda någon att söka.

Jag har även sett några andra lediga tjänster i området men känner mig allmänt tveksam. Mest intressant kändes nog en tjänst på ett företag som jag har en f d kollega som jobbar på. Eller det är nog flera f d kollegor som jobbar där, men det är framförallt en person som jag har lite kontakt med. Vi jobbade tillsammans på det företag som jag precis nämnde att jag inte vill söka deras lediga tjänst hos, och vi blev samtidigt uppsagda pga arbetsbrist då vår avdelning lades ner. Vi sökte både nytt jobb och jag sökte först ett jobb som jag kom på intervju på, men som jag vid intervjun kände passade honom bättre och då tipsade jag om honom. Han hade då ännu inte sökt, men skickade ansökan efteråt, blev kallad till intervju och fick därefter jobbet. Och det jobbet har han än idag. Företaget verkar bra och jag känner att det kunde var kul att jobba där, vilket jag kände även då, men samtidigt så kommer mitt dåliga självförtroende. Tänk om han säger något negativt om mig och att jag inte skulle bli kallad till intervju ens? Men varför skulle han det? Att jag inte blev kallad till intervju kan ju bero på helt annat! Och dessutom, vad är det som säger att jag inte skulle bli kallad? Jag är ju duktig på det jag gör! Jag vet ju egentligen mitt eget värde! I alla fall i vanliga fall! Men vad är det som gör att jag funderar på att söka? Jag vet inte. Ansökningstiden går ut i dagarna, vi får se vad jag beslutar mig för. Söka kan man ju alltid. Det är inget som säger att jag blir kallad till intervju. Inte är det heller något som säger att jag skulle gå vidare efter en första, eller bli erbjuden jobbet, för den delen! Och skulle det trots allt bli så, så är det ju inget som säger att jag måste tacka ja om jag blir erbjuden ett jobb! Jag har ju liksom mitt på det torra som det är nu!

Kaninungar – 3 dagar

Idag så är det tre dagar sedan de små föddes och de växer så att det knakar! Mer och mer börjar de likna ”riktiga” kaniner och nu har de även börjat låta lite också

Hur söta är de inte? Men fula ändå…

Imorse när jag var ute för att kolla till dom så blev jag förvånad då Mini hade fullt upp med att boa i det andra ”huset” som de fått tillgång till. Jag trodde ju att det var hennes ungar som föddes för några dagar sedan så vad var detta??? Hade jag antagit fel? Var hon skendräktig? Eller var hon dräktig? Hon hade ju smalnat av och blivit allmänt mer sig själv igen. Och nu höll hon på att boa och hade inte tid att komma och äta. Eller jo, hon hämtade lite av gräset jag bjöd på men det sprang hon direkt in i boet med.

Mini kikar ut, munnen full med päls med boet bakom sig

Några timmar senare var vi ute igen och hon hade lugnat sig, men betedde sig allmänt konstigt. Eller konstigt, hon tvättade sig på ett sätt som jag inte sett förut. Av någon anledning gick jag och kollade till boet när Mini gått ut ur buren och till min förvåning så låg det kaninungar där! Det hade jag inte räknat med. Det här boet är mycket svårare att se in i, men jag tror att det är sex styckna, är lite osäker. Första gången jag kollade så kändes de lite kalla så jag kände att jag var tvungen att kolla till dom ytterligare en gång lite senare och då verkade de ha fått upp värmen. De var väl helt enkelt helt nyfödda och hade hunnit bli lite kalla innan de kommit varandra riktigt nära så att de kunde hålla värmen tillsammans.

Nu har jag bara låtit kaninerna vara i fred. Mini verkade lite stressad så nu har jag sagt även till barnen att ta det lugnt den närmaste tiden i närheten av kaninerna. Jag ska kolla till dom dagligen för att se att alla verkar må bra, men i övrigt så ska jag bara låta dom vara.

Nu känns det mest ofattbart. Där ute har vi (typ) 15 kaniner! Två gamlingar, två nyblivna mammor, fem 3 dagars och så troligtvis sex styckna helt nyfödda. Hur sjutton ska jag hitta bra hem till alla dessa små?! Tur att uppfödaren sagt att hon kan ta emot några om jag inte hittar hem till dom!

Kaniner – inget aprilskämt

Imorse hade det i ena ”boet” dykt upp en massa vit päls och väl nerbäddad där i låg det små kaninungar. Jag ville inte rota alltför mycket, men tror att de är tre till antalet. Så Mini har blivit mamma för första gången i sitt liv och Elektra har blivit mormor. Så nu får vi hålla tummar och tår att alla överlever och att Electras bebisar också föds snart.

Där, under all vitgrå päls ligger bebisarna