De andra 

När jag var klar för dagen med utbildningen jag håller i för tillfället så åkte jag till mamma. Jag pratade häromdagen och bestämde då att vi skulle äta middag tillsammans. Det hade hon glömt bort och ätit redan. 

Vid jul så fick hon en utskrivet en ny medicin som skulle hjälpa till att dämpa de hallucinationer har har. Tydligen var det inte tillräckligt utan nu ska hon öka sin dos. Det behövs. Jag var väldigt trött efter en lång dag och stundvis var det jättesvårt, ja, i vissa fall omöjligt att hänga med i det hon sa. Som vid ett tillfälle så pratade vi om att imorgon ska vi åka och hälsa på min faster när hon började prata om ”dom” som bodde i några hus. Det som jag reagerade på var att ”dom” kom och hälsade på henne ibland men att de sedan försvann för att sova i dessa hus. Dessa hus är några gamla timmerstugor med grästak som ingen bott i så länge jag kan minnas. Som svar på min fråga vilka ”dom” var, fick jag ”dom där unga” och ”det unga paret”. Jag försökte klura ut vilka det skulle vara och tillslut fick jag ett irriterat svar om att det var ju spöken/andar och därefter att det var bl.a. hennes döde bror. 

Det gör mig ont att se henne i denna förvirrade värld. 

Det gör mig ont att tänka vad andra människor lär tänka om henne. För att inte tala om säga om henne bakom ryggen på henne. 

Det gör mig ont att tänka på vad hon ska känna och tänka vid de tillfällen hon inser det galna i det hon säger och berättar om. 

Det gör mig ont att denna sjukdom ger henne depression. Just depression är vanligt med denna diagnos, vilket kanske inte är så konstigt. 

Det gör mig ont att förlora min mamma så här. 

Det gör mig ont att se henne så här. 

Det gör mig ont att jag inte kan finnas dör för henne

Det gör mig ont att jag inte klarar av att hantera det hela på ett bra sätt. 

FUCK LEWYKROPPSDEMENS!

Annonser

Sitter på ett hotellrum i min barndomsstad. Kom hit tidig kväll. Imorgon ska jag hålla i utbildning på ett företag i stan. Den första dagen på första omgången av en tredagars utbildning som jag kommer att hålla sammanlagt tre gånger under februari. Då staden ligger så pass långt bort från Göteborg och vi kommer att börja redan kl 8:00 så fick jag vackert lämna min familj redan idag, en söndag. Detsamma blir det vid de två kommande tillfällena. Kul värre. Men vad göra? 

Den närmaste tiden kommer det bli mänga nätter på hotell. Dels så är det denna utbildning, dels så är det utbildningar på annan ort, då bland annat Stockholm. Eller om man ska vara riktigt riktig så är det inte i självaste Stockholm utan i en av dess grannkommuner 

Visst är det jobbigt med resor och hotellövernattningar och att vara ifrån familjen! Men samtidigt så finns det vissa fördelar:

  • Man brukar få sova en hel natt utan några småtjejer som väcker en när de kryper upp hos en eller som behöver tröstas mitt i natten efter en mardröm eller tappade nappar eller…
  • Man får i regel sovmorgon 
  • Just denna resan får jag möjlighet att träffa mamma och kolla till henne 
  • Hotellfrukost 
  • Man uppskattar familjen extra mycket när man kommer hem efter att ha saknat dom så!
  • Miljöombyte förnöjer
  • Ibland så får man gott om plats att bre ut sig på 

Nackdelarna:

  • Man är ifrån familjen! 
  • Saknaden! 
  • Traktamente räcker inte alltid till att betala mat och liknande
  • Jag blir så trött av att resa
  • Egen säng är ändå bäst!
  • Borta bra, men hemma bäst!
  • Om man glömmer något hemma, tex viss utbildningsmaterial, blir det ibland svårt att fixa till det hos kunden

Är på kick-of. Min andra i mitt liv, min andra kick-of för det här företaget

Utsikt från hotellrummet – inte helt fel

Jag vet egentligen inte hur mycket produktivmässigt detta ger mig (eller mitt bidrag till företaget) men visst är det trevligt! 

Och än bättre känns det när en kollega från ett av de andra kontoren berättar att när hon träffade mig på förra kick-offen hade hon fått ett väldigt positivt intryck av mig, att jag kändes trygg i mig själv, att jag var duktigt och kunnig etc. Det värmde mitt taskiga självförtroende!

Det är mycket nu

Nu börjar en hektisk period jobbmässigt för mig. Eller vad sägs om:

  • Denna vecka konferens torsdag-fredag
  • Vecka 4: Tisdag-onsdag utbildning hos en kund och deras ledningsgrupp, fredag utbildning hos en annan kund
  • Vecka 5: måndag-onsdag utbildning hos en kund på annan ort (2 timmar bort så det blir till att övernatta). Fredag utbildning hos kund i närområdet
  • Vecka 6: Måndag- onsdag utbildning hos kund på annan ort, dvs samma som vecka 5
  • Vecka 7: Inga resor!
  • Vecka 8: måndag-onsdag utbildning hos kund, samma som vecka 5 och 6. Fredag utbildning hos kund
  • Vecka 9: Tisdag-torsdag utbildning, en dag med lite olika kunder, två  ute hos kund
  • Vecka 10: Utbildning hos kunder i Stockholm
  • Vecka 11: måndag-onsdag kundbesök 1 timme bort
  • Vecka 12: tisdag-onsdag utbildning hos kund i Karlstad, torsdag utbildning på hemmaplan
  • Vecka 13: tisdag utbildning i Stockholm
  • Vecka 14: tisdag-onsdag revision hos kund på hemmaplan 

Sedan är det inte så mycket mer inbokat framöver för tillfället. Men fram tills dess blir det många dagar och nätter från familjen…

Diverse tankar

Många tankar snurrar runt. Mycket vill jag skriva om. Ytterst lite lyckas jag få struktur på. Ytterst lite lyckas jag få ut i text och ord. Men här kommer något i alla fall:

  1. Bra reklam 😊
  2. Vad är det som är så bra med Skam? Jag vet inte! Men jag har fastnat. Totalt! Jag älskar dom alla. Noora. Eva. Sana. Tilde. Chris. William. Isak. Historierna. Karaktärerna. Skådespeleriet. Jag älskar serien! Jag är fast! Jag är beroende… Jag kan inte sluta titta. Men vad är det som gör att jag, och många andra fastnar? Hur ska jag klara mig när jag sett sista avsnittet i säsong 3 nu när 4:E säsongen inte får visas utanför Norge?! 😉
  3. Känner mig nedstämd, vet inte varför. Det känns som om jag gjort något fel. Att jag inte räcker till. Inte är good enough. Min dåliga självkänsla är i absolut botten. Tankarna går tillbaka till Företaget och det som var där. Det som hände där. Vad var det som hände? Vad är sanningen? Hur blev det som det blev? Varför blev det som det blev? Vad tänker folk där när de hör mitt namn? Vad ansåg de om mig, det jobb jag gjorde? Mig som person? Vissa vet jag ju, men andra? Missbedömde jag folk helt? Jag önskar att jag hade några svar. Svar så att jag verkligen kunde gå vidare. Svar för att veta om det är så att jag har varit huvudorsaken till att det blev som det blev. Svar för att i sådana fall lära mig av mina misstag. Lära mig för att inte begå samma misstag igen. 
  4. Jag brister i mitt föräldraskap. Jag känner stundvis att jag inte orkar mera gnäll, tjat och bråk. Varför kan då inte min bebislängtan då bara också försvinna? Jag är för gammal, för trött. Jag orkar inte med idag. Jag hinner inte med idag. Hur skulle det då vara att ha en bebis? Helt förödande! Lillasyster och E skulle verkligen bli lidande! Till och med E säger att det bara skulle vara  jobbigt med en bebis. Men Lillasyster vill ju ha en. Men hon vet ju inte hur det egentligen är. Hon vet bara det hon har sett på Astrid blir storasyster och Astrid är storasyster  på Barnkanalen. 
  5. Jag vill, jag vill, jag vill… Det är så mycket som jag vill. Renovera. Göra om i huset. Resa. Bo på hotell. Träna. Gå ner i vikt. Hinna renovera dockskåpen jag har. Få sålt de dockskåpsmöbler som inte kommer behövas till de färdiga skåpen (om de nu någon gång blir klara). Läsa. Se film. Umgås med kompisar. Att det blir vår. Och sommar. Det är så mycket. Jag vill! 
  6. Vi ska få gå på bröllop om drygt en månad! Jisses vad jag ser fram emot det! 
  7. Varför lyckas jag inte komma i säng tid? 

Diverse tankar

Många tankar snurrar runt. Mycket vill jag skriva om. Ytterst lite lyckas jag få struktur på. Ytterst lite lyckas jag få ut i text och ord. Men här kommer något i alla fall:

  1. Bra reklam 😊
  2. Vad är det som är så bra med Skam? Jag vet inte! Men jag har fastnat. Totalt! Jag älskar dom alla. Noora. Eva. Sana. Tilde. Chris. William. Isak. Historierna. Karaktärerna. Skådespeleriet. Jag älskar serien! Jag är fast! Jag är beroende… Jag kan inte sluta titta. Men vad är det som gör att jag, och många andra fastnar? Hur ska jag klara mig när jag sett sista avsnittet i säsong 3 nu när 4:E säsongen inte får visas utanför Norge?! 😉
  3. Känner mig nedstämd, vet inte varför. Det känns som om jag gjort något fel. Att jag inte räcker till. Inte är good enough. Min dåliga självkänsla är i absolut botten. Tankarna går tillbaka till Företaget och det som var där. Det som hände där. Vad var det som hände? Vad är sanningen? Hur blev det som det blev? Varför blev det som det blev? Vad tänker folk där när de hör mitt namn? Vad ansåg de om mig, det jobb jag gjorde? Mig som person? Vissa vet jag ju, men andra? Missbedömde jag folk helt? Jag önskar att jag hade några svar. Svar så att jag verkligen kunde gå vidare. Svar för att veta om det är så att jag har varit huvudorsaken till att det blev som det blev. Svar för att i sådana fall lära mig av mina misstag. Lära mig för att inte begå samma misstag igen. 
  4. Jag brister i mitt föräldraskap. Jag känner stundvis att jag inte orkar mera gnäll, tjat och bråk. Varför kan då inte min bebislängtan då bara också försvinna? Jag är för gammal, för trött. Jag orkar inte med idag. Jag hinner inte med idag. Hur skulle det då vara att ha en bebis? Helt förödande! Lillasyster och E skulle verkligen bli lidande! Till och med E säger att det bara skulle vara  jobbigt med en bebis. Men Lillasyster vill ju ha en. Men hon vet ju inte hur det egentligen är. Hon vet bara det hon har sett på Astrid blir storasyster och Astrid är storasyster  på Barnkanalen. 
  5. Jag vill, jag vill, jag vill… Det är så mycket som jag vill. Renovera. Göra om i huset. Resa. Bo på hotell. Träna. Gå ner i vikt. Hinna renovera dockskåpen jag har. Få sålt de dockskåpsmöbler som inte kommer behövas till de färdiga skåpen (om de nu någon gång blir klara). Läsa. Se film. Umgås med kompisar. Att det blir vår. Och sommar. Det är så mycket. Jag vill! 
  6. Vi ska få gå på bröllop om drygt en månad! Jisses vad jag ser fram emot det! 
  7. Varför lyckas jag inte komma i säng tid?