Idag pratade jag med min chef. Det var en reflektion på ett möte från igår. Ett möte som fick mig att må dåligt resten av dagen. För en gångs skull så fick jag något av en positiv respons vad det gäller allt som varit. Det var inte mycket, men tillräckligt för att jag för en stund kände mig bättre. En liten bekräftelse på att felet inte enbart ligger hos mig… En bekräftelse på att vissa personer i organisationen är svåra att samarbeta med. Jag vet att min chef snabbt kan vända och få allt till något annat igen. Därför känns det så skönt att kunna räkna ner. Snart… Bit ihop…

Jag känner hur den här sista tiden på Företaget tär på mig. Min magkatarr är tillbaka och det beror inte på stress pga hög arbetsbelastning då jag har näst intill avklarat alla måsten som ska vara avslutade när jag slutar. Som om det inte vore nog så sover jag dåligt. Och mina känslor ligger oskyddade. Tårarna ligger nära översvämningspunkten. Jag mår inte alls bra, men jag ska klara av det. Jag måste fokusera på att ta en dag i taget. Visst, tidsmässigt är det ett tag kvar till den sista dagen, men det handlar inte om så många arbetsdagar. Det är klart jag klarar det! Och med lite semester nu så får jag distans till allt. Så det är klart jag ska klara det! Snart kommer sol och värme. Tid för nära och kära. Tid för att leva i nuet

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s