Jag blir så varm…

Går in på Facebook och statusen från en tjej som en gång stod mig väldigt nära, men som sedan försvann ut i periferin, till att bara finnas som ett namn i periferin på just Facebook, dyker upp längst upp på listan. En status som, trots att det är bortåt 11-12 år sedan vi umgicks, gör mig så varm till sinnes. En pirrig värme som sprider sig från magen, ut i bröstet, en glädje… Jag minns hur hon då, på den tiden vi umgicks, sa att hennes man (då sambo, numera man) inte var så intresserad av att ha barn ”just nu”, men hon ville det. Jag minns hur hon berättade att hon körde med p-dator så att de kunde köra mer eller mindre med ”säkra perioder”. Jag har anat på vissa statusuppdateringar hon lagt in under åren att de är ett av alla par som längtat, som saknat och som önskat, men inte lyckats. Men nu, de har äntligen fått lyckan att bli tre. Och mina aningar bekräftades. Och trots att vi knappt kan kallas för vänner numer, så kan jag inte låta bli att glädjas med dom. En djup, innerlig och ärlig glädje. Och jag vet att de kommer att bli helt underbara föräldrar, och att deras barn kommer att få ett par fantastiska föräldrar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s