Den senare tidens händelser väcker till debatt. Sveriges agerande i dessa oroliga tider, präglade av flyktingkrisen i Syrien och dess grannländer, i Europa och inte minst här i Sverige väcker känslor, tankar och funderingar. En av de saker som jagg personligen förfäras mestöver hur en grupp människor dras över en kam. Bara för att en person, eller en del av en grupp gör/tänker/agerar på ett visst sätt, så verkar vissa tro att alla andra i den gruppen gör detsamma. Detta gäller i de allra flesta grupperingar. Motståndare till den svenska flyktingpolitiken skriker om att flyktingarna är otacksamma, att de kommer hit för de svenska bidragens skull etc. Samtidigt skriker förespråkare för ökad flyktingmottagning om att alla som oroar sig över mottagningen och hur Sveriges ekonomi ska räcka till att ta hand om alla nyanlända,  är rasister osv. Jag ser att det finns alla zoner däremellan. Alla flyktingar är inte idioter som är otacksamma guldgrävare som är ute efter att islsmisera Sverige, även om vissa kanske  är det, lika lite som jag ser att alla som känner sig restriktiva till flyktingpolitiken är rasister. Jag ser att vi alla är individer, med olika åsikter och syn på saker och ting beroende på vem man är som person, de preferenser man har, ens tidigare erfarenheter och kunskap. Och oavsett hur dum man än tycker att någon annan är så är det inte ok att begå våldshandlingar mot en annan person. Varken fysiska eller psykiska sådana. Aldrig någonsin. 

Med detta som bakgrund så vill jag lyfta upp detta inlägg som Sverigesdemokraternas Jimmie Åkesson skrev tidigare idag på Facebook. För även om jag tycker att det parti han är partiledare för är skrämmande, trots att han har både sagt och gjort saker som jag absolut inte kan säga att jag tycker är rätt och riktigt, så har han i detta inlägg så rätt i det han skriver. Och då syftar jag främst på denna del: 

Jag förstår att frustrationen är påtaglig. Men: vad tror man sig uppnå genom att sätta eld på byggnader och riskera oskyldigas liv? Vad anser man sig vinna på att använda ett språkbruk som ytterligare förråar debatten? Vad blir bättre av att hota och bruka våld mot meningsmotståndare? Sanningen är, att ni som ägnar er åt detta inte uppnår någonting. Men ni förstör. Ni förstör samhället. Ni attackerar samhället på djupet. Begriper ni inte det? Är ni så självupptagna att ni inte är kapabla att se det ni gör i ett större sammanhang? 

Vi bär alla ett ansvar för hur samhället utvecklas. Jag har ett ansvar, liksom alla som deltar i det offentliga samtalet på olika nivåer har ett ansvar. Det är fullt legitimt att visa sitt missnöje med regeringens politik. På samma sätt är man fri att tycka att jag och mina partivänner är riktiga dumskallar. Men, man har ett eget ansvar för hur man ger uttryck för sina uppfattningar. Ingen är tvingad att uttrycka sig på ett sätt som förstärker hat och rädsla. Ingen har rätt att utöva våld. Mordbrand och hot är grov brottslighet som ska bestraffas. Brottslighet med politiska motiv ska bestraffas särskilt hårt, eftersom det skadar inte bara ett enskilt brottsoffer utan hela samhället. ”

Jag erkänner att det mesta som kommer från Sverigedemokraterna och deras anhängare är i mina öron ren skit. Men jag är kvinna nog att erkänna när jag hör/ser något som är bra. Få människor är rakt igenom onda. Få är rakt igenom goda. De allra flesta av oss är förhoppningsvis någonstans däremellan och då allra helst övervägande på den goda sidan

Dålig reklam

Dålig reklam finns det gott om. Mix Megapol har den bästa och mest uppdaterade trafikinformationen så jag brukar lyssna på det i bilen till och från jobbet. Den sämsta reklamen i mitt tycke just nu går så här (till melodin till låten”Ska vi byta grejer”)

Ska vi, ska vi göra grejer, ska vi göra grejer med varann..?

Jag har kanske lite sjuk fantasi, men jag tänker då mer på andra saker man kan göra ”med varandra” än att återvinna plast. Och även om de senare sjunger om saker man kan göra av återvunnen plast så blir det så väldigt fel. 

Trött, nedstämd och allmänt ur form. Barnen fick mig att må bättre för stunden, men snart var jag sur och tvär igen. Idag har det inte helt enkelt varit min dag. Eller idag, den senaste veckan. Särskilt när det gäller teknik/data. I förra veckan upptäckte jag att en sak som jag rapporterar månatligen inte kommit in i systemet. Sex månaders data existerar inte i systemet. Efter många om och men upptäcktes det att problemet var att jag hade felaktig access. Så nu är den fixad, men likväl så blir det fel och jag lyckas inte få in siffrorna. Vart felet ligger nu vet jag inte. 

Igår fick jag en ny dator. Då visade det sig att den disk som jag blivit tillsagd att spara  allt på för att vara säker på att det inte skulle försvinna även om jag blev av med datorn eller om den kraschade, inte alls var kopplade till servern och det fanns inga back up på den…

Min dator har under några dagar velat att jag byter ut mitt inloggnings-id så idag gjorde jag slag i saken och bytte. Jag ver inte riktigt vad som hände men plötsligt hade jag bytt lösen samtidigt som jag för allt i världen inte kunde komma ihåg vad de sista 3-4 var för några tecken… IT hjälpte mig att byta och som vanligt bytte de till ett standardlösenord som jag sedan skulle byta. Men det gick inte. Jag försökte kort, jag försökte lång. Jag försökte med versaler, siffror, specialtecken och jag försökte verkligen men systemet ville inte godkänna det. Så nu går jag fortfarande och försöker få igång mitt jobbmail. 

Uppåtpepp

Idag när jag kom hem från jobbet kände jag mig nedstämd av olika anledningar. Men så kom Lillasyster och visade att hon ville dansa så jag drog igång Duran och Mollan och så dansade jag och barnen till denna fantastiska uppåtlåt. Den är nog Lillasysters favoritlåt. Och så som hon dansar till den… Aj löööööw itt!

Så vill du få lite energi och bli glad, spela Händerna upp eller vår andra favorit som vi blir alldeles vilda och glada av, Salem Al Fakirs Trumma på allt. Och så glöm inte att skaka loss till musiken!

Rätt väg att gå?

Såg idag att det fanns en namninsamling för att kommunen skulle låsa alla skolor och förskolor och att bara behöriga skulle få tillträde dit. Personligen så känner jag mig kluven till det. Särskilt till att ha det på förskolor. Hur skulle man göra rent praktiskt? Kodlås är nog ett bra alternativ men dessa förutsätter ju att alla har koden och då den rätta koden. Och att koden inte hamnar hos en obehörig. Och att den byts ut regelbundet. Och att alla verkligen får den nya koden. Nej, jag vet inte… Jag ser ju fördelarna men även problemen. Kanske är det jag som målar fan på väggen? 
Sedan är frågan hur man skulle göra på skolorna? Snurrdörrar som bara en person kan passera igenom åt gången och kod/tagg/kortsystem som är individuell för varje enskild behörig person? Så som man idag har på många arbetsplatser? Men hur gör man då med barn/ungdomar som glömt sin kod/tappat sin tagg/passerkort etc? En receptionist som tar emot och kontrollerar att de är behöriga, men även besökare som behöver komma in på området men som i vanliga fall inte har behörighet? Jag vet inte. Det är ingen lätt fråga. Hur ser ni på saken?

Bakslag

Förra helgen var jag så glad att min förkylning hade blivit bättre med bars en viss envis hosta kvar, men tji fick jag! Natten till torsdagen vaknade jag av att jag frös och svettades om vartannat. Frossa. Och en sanslös huvudvärk. Kul. Det är det ju alltid. Men nu låg jag i ett hotellrum, cirka sex timmars tågresa hemifrån och dagen därpå skulle jag styra kosan hemåt igen. 

Jag tycks inte haft någon mer feber, eller frossa, men helt pigg har jag inte heller varit. Trots det har det blivit en rätt bra helg. Igår var E först iväg och red på hennes favoritshettlandsponny och efter det blev det lite shopping. Jag har varit sjukt shoppingsugen nu ett tag så nu fick jag utlopp för det 🤗. Idag var det jag och bästa svärmor som var iväg och red. Jisses vad skönt det var, trots att jag inte riktigt fick visat för hästarna att det är jag som bestämmer. ”Hästarna” då den jag hade från början plötsligt vägrade röra sig åt något håll, så till slut bytte jag häst med deras ägare (som alltid följer med oss). Ett nederlag för mig, då jag egentligen gillar den hästen, väldigt mycket men ändå det bästa för såväl mig och hästarna. Den hästen jag fick istället var den som jag har ridit mest på. Att behöva byta häst kändes som ett nederlag och boostade inte direkt mitt självförtroende. Ett självförtroende som är långt ifrån i topp. Ett självförtroende som på sistone allt mer har dalat, och då främst ifråga om min egna kompetens vad det gäller jobbet. 

Förklara för mig 

Till mångt och mycket tycker jag att det är fritt fram för var och en tycka och tänka vad denne än vill, men det gäller bara  så länge ingen annan skadas. 

Den senaste tidens ökade flyktingströmmar till Sverige har nog ingen kunnat missa. Inte heller hur åsikterna går isär vad det gäller Sveriges hantering av flyktingarna. Och jag förstår både sidornas argument, i alla fall till en viss del. Jag håller med om att Sverige har inte råd idag att ha en bra barnomsorg, äldreomsorg, skolor och sjukvård. Men samtidigt, jag anser inte att vi heller kan stå här och titta på när människor dödas och inte göra något. Länderna runt de drabbade länderna går idag på knäna, att skicka mat, pengar och dylikt till dom är inte tillräckligt. Det förbättrar inte situationen så mycket. Det vi skulle kunna hjälpa till med på plats är att stoppa kriget. Men hur gör man det utan att förvärra allt? Och vilka alternativ finns det till att stoppa det genom att åka själva ner och kriga? Jag har inga svar, dock vet jag att jag vill inte åka ner och kriga. Jag vill inte heller att mina nära och kära ska åka ner och kriga. Och risken det innebär… Risken att de inte kommer tillbaka… Ja, då tycker jag alternativet att låta flyktingar komma hit är betydligt bättre! 
Det jag främst reagerar på, det jag rent ut sagt blir förbannad på är hur vissa människor som är emot Sveriges flyktingpolitik agerar. Jag reagerar på den hat som visas överallt. Jag förstår att man blir arg på regeringen/myndigheterna/de som är för flyktingmottagning men jag kan över huvudtaget inte förstå hur den kan vecklas till hat mot den enskilde flyktingen så att det slutar i våld, såväl fysisk som verbal sådan. Hur i alla sina dagar kan en person som söker efter ett bättre liv, ett liv över huvudtaget, vara skyldig till vad de svenska myndigheterna beslutar? Är det så konstigt att man som flykting väljer att leta efter ett liv, trygghet, fred? Vi svenskar gjorde det på 1800-talet. Under ca 70 år lämnade ca 1,5 miljoner svenskar landet i hopp om ett bättre liv, och då framförallt i Amerika. 1,5 miljoner människor. Då kan man ta i räkning att under samma period hade Sverige en befolkningsnivå på mellan 4-5 miljoner. 

Jag kan ärligt säga att levde jag i krig, fattigdom och missär skulle jag göra samma sak som dessa emigranter gjorde då på 1800-talet. Jag skulle göra samma sak som dagens flyktingar gör. Jag skulle leta efter något bättre. Jag skulle söka mig dit där jag fått höra att saker och ting faktist är bättre. Min undran till den som hatar den enskilde flyktingen, den som skriker, spottar och misshandlar en flykting för att denne har sökt sig hit till Sverige är att skulle inte du också göra detsamma om du stod i samma situation? Om du levde i missär, i djup fattigdom, med hot om att du och din familj svälter ihjäl, skulle du inte då försöka leta dig dit där ni har en bättre möjlighet att överleva, att få ett bra liv? Om du levde i ett land, härjat av krig, där du, din familj, dina nära och kära inte vet om ni kommer att överleva dagen då ni inte vet om ni kommer bli dödade av ett skott, en bomb, skulle inte du då söka säkerhet? Eller skulle du stilla sitta kvar och hoppas på det bästa? Ärligt?

Visst, det finns garanterat en del skitstövlar som kommer till landet. Visst det kommer säkert folk som vill utnyttja systemet. Men du som är emot invandringen, tror du verkligen att alla dessa människor kommer hit enbart för att ut utnyttja det svenska välfärdssystemet? Om du inte tror det, om du ändå hatar alla flyktingar, varför gör du det? Varför dra alla över en kam? Varför drar du inte alla norrmän över en kam, du vet ju att en norrman åkte 2021 ut till en ö och skadade över 100 oskyldiga människor, de flesta ungdomar, varför tror du inte att alla norrmän är kapabla till att göra detsamma? Du vet att -88 så dödade en finsk man en man, en kvinna och deras son i Åmsele, varför tror du inte att alla finnar är mördare de med? Du vet att en svensk 21-åring 2015 klädde sig i lång rock, mask och beväpnad med kniv och svärd gick till en skola och skadade flera personer, dödade två. Tror du att alla svenskar är mördare? Tänkte väl det! Samma sak gäller med allt annat, alla Stockholmare är inte snobbar, alla Norrlänningar är inte tystlåtna, alla män är inte våldtäktsmän, alla arbetslösa är inte lata, alla sjukskrivna är inte bidragsfuskare, alla invandrare och flyktingar har inte kommit hit för att leva på våra svenska bidrag och utnyttja det svenska välfärdssystemet, de har inte alla kommit hit för att fortsätta kriget här eller islsmisera Sverige eller vilka andra saker det nu är som människor oroar sig för. Så är det inte! Vi kan inte dra alla över en kam, vi kan inte låta människor lida i onödan och bara stå bredvid med armarna i kors och se på! Vi kan inte heller leva våra liv med ögonbindel och skygglappar och tro att Sverige är en rosaskimrande plats och att krig, svält och dylikt inte skulle kunna uppstå här. Det är alltför naivt!

Jag förstår den oro som många känner för den svenska ekonomin och och över alla kostnader som flyktingarna för med sig. Samtidigt så måste vi se längre. Fler människor betyder ökade behov. Ökade behov kräver fler skolor och barnomsorg, fler affärer, fler sjukhus etc. Det medför fler arbetstillfällen. Fler arbetstillfällen kräver fler människor i arbete, vilket leder till ökade skatteinkomster för kommuner, landsting och Sverige. Får vi in dessa människor in i samhället på ett bra sätt så tror jag absolut att vi alla kan tjäna på detta på sikt! Allra bäst är det med dom som redan kommer och har gedigen utbildningen och arbetserfarenhet med sig, dom behöver inte gå nio år i grundskola, tre år på gymnasium och år inom barnomsorg innan de kan börja jobba och på så vis betala in skatt. Vissa är klara för arbetslivet, medan  andra behöver mer innan de kan komma igång, men oavsett tror jag att de flesta har mycket som de skulle kunna bidra med. Ni som bara ser på kostnaderna idag, har ni över huvudtaget funderat på hur det kan bli på sikt om man idag satsar pengar? Eller ser ni bara kostnaderna kortsiktigt?

Det finns dock en sak som särskilt gör mig riktigt förbannad är att det finns människor som samtidigt som de förfasas över de ökade kostnader som denna flyktingström för med sig, genom sitt handlande gör att kostnaderna för flyktingarna ökar ytterligare. På grund av vissa  flyktingmotstpndares  agerande måste samhället ta till ytterligare  skyddsåtgärder, åtgärder som kostar. Poliserna måste öka sin närvaro vid flyktingförläggningar och andra platser där flyktingarna befinner sig. Räddningstjänsten måste åka ut och ta hand om skadade, släcka bränder på boenden för flyktingarna, kommuner och dylikt måste hitta nya lokaler, renovera nerbrunna, skaffa fram nya förnödenheter etc bara för att några idioter till flyktingmotståndare inte kan se hur deras handlande påverkar kostnaderna. Kostnaderna som de skrämt ser skjuta i höjden. Eller tror de att ”det inte drabbar någon fattig” när en byggnad brinner ner? Tror de inte att madrasserna, lakanen, kuddarna, täckena, övriga möblemanget i dessa flyktingmottagningar har kostat något och inte heller kommer att kosta något att ersättas? Eller tror de att deras agerande gör att övriga samhället ska ge upp och inte starta några fler boenden/mottagningar etc? Jag vet inte! Jag vet bara att jag blir så enormt förbannad över denna slöseri med samhällets resurser, resurser som redan innan är begränsade! Jag blir så förbannad över vissa människors oförmåga att tänka längre än vad näsan räcker (och i vissa fall inte ens så långt)! Och jag blir så förbannad på dom som beklagar sig över de ökade kostnader som den svenska flyktingpolitiken medför, och som sedan medvetet går i ren protest, med full medvetenhet går och ökar kostnaderna.