På jakt

Då är det åter igen jakttider. Jag är på jakt. På jakt efter ett nytt jobb. Jag mår inte bra i det som är nu på jobbet och jag behöver därför göra något åt saken. Mer eller mindre sedan jag kom tillbaka till jobbet efter föräldraledigheten så har det varit jobbigt. Inget är som det har varit, allt har förändrats. Som det är idag så naggas mitt självförtroende allt mer för varje dag som går. Vissa dagar så händer det något som stryker egot, och självförtroendet, medhårs och allt känns aningens bättre men mestadels är det tvärtom. Jag som tidigare har älskat mitt jobb känner för varje dag som går hur jag bryts ner allt mer. Det är inte ofta som jag känner någon som helst glädje på morgonen när jag åker till jobbet. Allt det engagemang jag en gång kände är borta och in har istället apati och uppgivenhet kommit. 

Frågan nu är vad det är egentligen jag vill. Jag vet inte. Eller lite vet jag ju. Är det så att jag vill fortsätta med något liknande det jag  gör idag så kan det dröja innan jag hittar något. Dels för att jag är kinkig, dels för att jag fortfarande minns hur svårt det var då, för 2,5 år sedan när jag var arbetslös och sökte jobb. Hur jag lyckades komma till intervju, och i många fall även till en andra, men där var det stopp. Om och om igen. 
Frågan är som sagt var vad är det jag vill? Jag vill ju trots allt inte ta vilket jobb som helst inom ”mitt” område och då finns det inte så mycket kvar. Inte på den här nivån. Kanske man skulle göra något helt annat? Frågan är i så fall vad? Jag ver inte. Jag vet verkligen inte…

6 reaktioner till “På jakt

  1. Jag har ju börjat jobba nu så vi kanske kan ses på en lunch nån dag? Om du vill prata mer och få ventilera lite. Det gör du säkert hemma oxå men jag har ju eventuellt lite mer insyn. Eller så kan vi bara ta en vanlig lunch och prata om väder och vind eller barnen och föräldraledigheten 🙂 Jag känner igen mig i det där med omorganisationer och nya chefer.. Jag har kvar samma chef men det är väl egentligen det enda som är samma. Ny roll, ny arbetsplats, andra kollegor, och överlag nya personer och ny organisationsstruktur typ överallt…

  2. Vad modig du är som har kommit fram till ett beslut som innebär att lämna något hyfsat tryggt och leta dig vidare istället. Som du beskriver din situation så tror jag absolut du gör helt rätt, men det är starkt iallafall! Så ledsamt att höra att det blivit som det har blivit. Det låter som mobbning tycker jag. Finns det någon du kan vända dig till för att försöka få situationen bättre? Du kanske ändå har börjat lämna din arbetsplats rent mentalt men som du säger kan det ju dröja lite att hitta något nytt så jag hoppas att det går att göra något för att få det bättre så länge du befinner dig på den platsen.

    1. Tack fina du för dina ord! Jag vet dock inte om det är mobbning det handlar om. Visst, det är en del konflikter, men det är mer olika åsikter om saker och ting, till viss del en del härskarteknik, och väldigt mycket att jag för tillfället inte har psyke att vara den jag varit eller psyke att inte ta åt mig.

      Som du kanske minns så var det han som senare blev min chef som fick mig att över huvudtaget bli intresserad av tjänsten och det var också han som fick mig att tacka ja. Strax innan jag avslutade min föräldraledighet så fick jag veta att det skulle bli omstruktureringar och jag skulle få en annan chef. Min nya chef är en mycket upptagen person och snart fick denne ännu mer att göra då ansvarsområdet plötsligt växte till att inkludera ett av de största projekten på företaget på väldigt länge. Och så nu, precis när jag började känna att jag och min chef hade börjat hitta vårt sätt, dvs alldeles nyligen så ändrades det igen och jag fick än en gång en ny chef. Min chef nu är bra på många sätt och vis men det finns ett problem. Vi fungerar inte ihop. Stundvis går det bra, stundvis går det mindre bra. Så har det varit hela tiden. Den här personen har det varit många sammandragningar med. Den här personen har gått bakom ryggen och den här personen har idiotförklarat mig inför ledningen, och då har jag stått bredvid.

      Nu är inte denne person den enda som gör att jag inte orkar mer. Det finns särskilt en till. Alla konflikter och sammandrabbningar tär på mig. Och nu känner jag att det får vara nog. Ska jag inte brytas ned helt måste jag göra något pt saken

  3. Har såklart fått och läst din mail..dålig på att svara bara.. :/ Hoppas du hittar det jobb du söker, att trivas på sitt jobb är
    A och O, vi tillbringar många timmar där.. Stor kram till dig!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s