Så typiskt

Det är ju så typiskt att just de gånger som ens mens är beräknad att komma ”perfekt” i förhållande till saker man har planerat, så blir den försenad. Så är det för mig den här gången. På torsdag åker vi till Kreta. Min mens skulle kommit för tre dagar sedan. Det hade varit så skönt att få den avklarad innan resan! Nu börjar jag räkna med att ha mens i alla fall delar av resan. Det är ju så typiskt!

Och så måste jag erkänna att det känns lite deprimerande med krånglande mens. Det tillsammans med min ålder, mina resultat från utredningen för snart tre år sedan och med tanke på ärftlighet gör att jag får lite åldersnoja. Skönt då i alla fall att en kollega inte trodde att jag är så gammal som jag är utan betydligt yngre…

Annonser

Hjältar

Eller Hereos som vinnarlåten hette. Och jag måste erkänna att jag gillar den. Skarpt. Trots att jag vissa dagar fått lyssna på den på repeat då E älskar den. Särskilt i den här varianten.  

 
Fast scenframträdandet och effekterna när han uppträdde inför ”riktig” publik var inte heller något att skämmas för   

Äntligen!

Dagens intressent av bilen var en vettig sådan och nu är köpet genomfört! Både är nöjda och glada och allt ska nu vara i ordning. Ägarbytet gjordes i Transportstyreldens app, så nu vet både köparen och jag att anmälan kommit fram till myndigheterna, att hon numera är registrerad ägare och inte jag. Och så har pengarna kommit in på mitt konto. Vad det gäller den försvunna nyckeln, om jag hittar den så får jag 2500kr till om jag skickar den till henne. Skönt med vettiga människor och snabba och smidiga affärer gillar jag!

F********N!

Idag ringde en ny intressent på bilen. Vi bestämde att denne skulle komma och titta på bilen imorgon. Den här intressenten verkar vara en helt normal person, och vi är överens om hur vi ska genomföra köp och betalning. Men… Jag är säker på att jag i förra veckan hade både nycklarna. Nu hittar jag bara den ena. Frågan är om intressenten fortfarande då är intresserad?

Det är klart

…att jag ansöker om ett lån!

  Låter ju bra! Och seriöst! Att få sådant erbjudande på en säljannons som man har ute på Facebook är ju verkligen inte illa! Och så bra översatt det är! Jag vill verkligen ha hjälp med att stödja mina problem, får jag inte ekonomisk hjälp så försvinner dom kanske????

Eller inte 😉

Sömn, konferens och bekanta från förr

Natten var väl sådär. Jag vaknade stup i kvarten av ingenting och vid 4 kollade jag för första gången om det inte var dags att gå upp snart. Det var det ju inte. Fråga mig inte varför det blev så. Kanske att jag är så van att vakna stup i kvarten? Eller kanske att det var något fel på sängen med tanke på att jag hade lite ont i ryggen under dagen idag? Hur som, jag hoppas att jag sover bättre den kommande natten! 

Dagens konferens har väl varit rätt bra. Vi gjorde bla ett studiebesök ute i fabriken vilket var mycket intressant, särskilt som jag en dag började min karriär inom mitt expertisområde på ett liknande företag. 

När jag var tillbaka på hotellet ringde jag hem och pratade med familjen. Samtalet blev inte så långt för vi satte igång FaceTime och när Lillasyster först fick syn på mig så blev hon jätteglad men ganska snart ville hon ta på min bild på telefonen och när hon inte kunde ta på mig och då jag ”satt kvar” inne i telefonen blev hon jätteledsen. Stackars liten! Undrar vad hon tänker? Och vad jag saknar mina två flickor!

Det var förresten lite kul igår. Det var när jag stod vid parkeringsautomaten vid stationen när vi skulle ta tåget till konferensen. Jag förstod mig inte riktigt på maskinen och det blev fel så när det kom en man som verkade stressad lät jag honom gå före. Först när jag kollade på honom en andra gång så insåg jag att det var en person som jag kände för 15 år sedan! Han hade inte ändrat sig ett dugg förutom att han, precis som så många andra män, hade skaffat sig skägg. Kul! 

”Ljufligt”

Trött så in i Norden. Men förväntansfull. Och skräckfylld. Snart ska jag sova. Jag ser verkligen fram emot det!  I natt får jag förhoppningsvis sova. Och det förhoppningsvis oavbrutet tills klockan väcker mig. En hel säng för mig själv. Helt själv. A och barnen är som vanligt hemma. Jag är ett antal timmar bort, på hotell. Med jobbet. Två nätter ska jag vara iväg. Kan jag sova hela natten blir det första gången på väldigt länge i så fall. Sist var väl någon gång innan Lillasyster föddes. Och innan magen blev alltför stor. 
Det som gör det mest spännande är att jag har ammat Lillasyster fram tills nu. Hon har fått lite, lite på morgon och på kväll. Någon gång har vi av en eller annan anledning hoppat över den ena amningen och det har gått bra ändå. Nu återstår att se hur detta kommer att gå, att avsluta amma helt. 

Men nu ska jag sova! GOD NATT!

Försäljning

Det blev ingen försäljning av bilen i helgen. Köparen ville inte köpa om hon inte fick betala minst 20000kr kontant. Efter allt som varit kände jag att hon fick ta och behålla sina pengar själv och jag behöll bilen. Jag vill ju bli av med den, men inte till vilket pris som helst!

Idag så åkte vi och hälsade först på min yngsta syster som bor 2,5 bort. Efter lite fika i vårsolen med henne, hennes sambo, hennes två barn och  hennes vindögde hund och ett gäng glada hönor och två tuppar springandes i trädgården åkte vi ytterligare en 30 minuter längre bort för att hälsa på min äldsta systerdotter med familj. 

 

Efter ännu mer social samvaro och god lasagne så körde vi sedan hem, belåtna över att ha skitit i alla måsten och gjort något trevligt istället (om än jobbigt med tanke på resan, sammanlagt sex timmar i bilen).

Stackars Lillasyster tyckte det var jobbigt med alla djur. Särskilt den (enligt henne) otäckt stora monstret till boxer som min systerdotters familj har. Hunden är inte så värst uppfostrad och hoppar och slickar på folk och när den glädjefyllt hoppade upp mot mig som bar på Lillasyster när vi gick in i trädgården blev Lillasyster rejält uppskrämd. Jag älskar djur, och då särskilt hundar. Eller jag har i alla fall gjort det innan. Men nu dessa två hundar… Den ena kan vara med och tävla om världens fulaste hund och den andre, som trots sin storlek är totalt ouppfostrad… Nej, det blev lite väl mycket! Tacka vet jag våra kaniner!

Att sälja bil

Det här med att sälja bil är inte lätt. Först och främst så måste man bestämma sig om man ska sälja bilen till en bilfirma eller om man vill sälja den själv. Väljer man att sälja till en bilfirma kan man inte räkna med att få några pengar. Att sälja själv ökar chanserna att få något för bilen också. Säljer man till en bilfirma går allt enkelt och smidigt. Säljer man själv får man mer eller mindre räkna med oseriösa köpare, prutare som vill ha en ”kompis-deal” trots att man aldrig har träffat dom innan, prutare som hoppas på att man ska acceptera deras skambud på halva det priset som bilen är värd, köpare som aldrig dyker upp, gärna efter att de har bett en hålla bilen ett antal dagar så att   man har missar några andra köpare (om man lovar att hålla bilen). Eller som nu, jag har en köpare som vill betala bilen kontant. Tack, men nej tack! Jag vill inte gå omkring med runt 50000kr  på mig. Jag tycker inte att det är normalt att ha så mycket pengar liggandes! Och dessutom samtidigt vara osäker på om man har så mycket på sitt konto eller inte.Hade jag av någon anledning fått så mycket pengar av diverse försäljningar så skulle jag vara snabb som blixten på att springa till banken och sätta in dom. Men det är jag det.

Nu är jag inte desperat på att sälja bilen. Jag kan likaväl behålla bilen och ha kvar den ett tag till. Hålla på och krångla vill jag inte. Och det tänker jag inte göra heller.

Dröm

Jag drömde inatt att jag var på en restaurang. Jag behövde göra ”nummer 2” och hittade en lite avlägsen toalett. När jag går in där så hör jag att vattnet rinner någonstans. Jag ser att en kran är på. Under kranen ligger en bebis, alldeles blöt. Helt stilla. Jag vet inte om den lever eller är död. Jag tar upp den. Ska jag göra första hjälpen eller inte? Ska jag springa ut och påkalla hjälp? Behöver den första hjälpen? Jag tar upp bebisen, håller den lite upp och ner… Och där vaknar jag….

”Medel-Svensson”?

På hitta.se så kan man se en sammanställning av hur ”Medel-Svensson” i ett visst område är. Så här ser det ut hos oss enligt denna:

  
Nu är min fråga till den som läser detta: 

Utifrån det jag har skrivit här på bloggen, vad tror du överensstämmer på mig/min familj? Och det du inte tror stämmer, vad tror du istället är rätt? Så, någon som vågar ge sig på utmaningen och göra några gissningar?

Så klokt

I onsdagens Göteborgs-Posten så finns det en artikel om stressforskaren Lennart Levi som är fullt aktiv i sitt arbete trots att han fyller 85 år. Där säger han något som jag tycker var så klokt och som jag ska försöka bli bättre på att följa: 

Man ska minnas att man alltid har ett val när något går galet. Man kan slita sitt hår och dunka huvudet i väggen, eller försöka hitta en annan och mer konstruktiv lösning. Det finns alltid en annan väg”

Så sant som det är sagt. Jag har alltid försökt ha detta i bakhuvudet men just när man kör fast är det ofta svårt att komma ihåg att ta av sig skygglapparna och se efter alternativa vägar. Jag har ändå alltid sagt

”Först när man försöker göra något åt sina problem/sin situation har man rätt att klaga över det som brister. Att bara sitta och gnälla kommer man ingen vart med”

Det var den skatteåterbäringen det

Sedan någon gång i vintras har kommunen hållt på med VA-arbete på granngatan. Nu är den klar och nu har de påbörjat arbeta på vår gata och utanför oss. 

När huset byggdes på tidig 60-tal så var det ok att koppla ihop rören för dagvatten med avloppsrören. Det är det inte idag. Så nu måste vi byta ut våra. De som gör jobbet åt kommunen vill ha 2500kr för grävningen. Då är inte rör och asfaltering inkluderad i priset. De uppskattar att det är i alla fall 12 meter att gräva… Så nu vet vi vad vi ska lägga vår skatteåterbäring på. Och pengarna jag hoppas få på min lilla röda bil. 

Tipsa mig!

Jag har en otroligt bra man somjag verkligen älskar, men jag inser att jag är alldeles för dålig på att visa honom det. Någonstans på vägen med graviditet, bebis och familj har jag blivit sämre och sämre på att visa det. Under många, många år av vårt hittills snart 15 åriga förhållande har vi fått höra att vi var så gulliga för vi var som nyförälskade, men numera är det inte så. Nu är vi som vilket gammalt strävsamt par som helst. 

Visst har det blivit mer närhet på senare tid, men inte samma som innan. Och det är inte det jag egentligen direkt söker efter. Vi har ju som sagt var varit ett par i snart 15 år, gifta i 4 och vi har de ”magiska v:na” (villa, Volvo, vagga). Men jag vill ändå att A verkligen ska känna att jag älskar honom. Jag vill visa det på något vis. Men jag vet inte hur. 
Det ”enkla” är väl att ha mer sex. Men min lust vill av någon anledning inte riktigt infinna sig. Trötthet, stress, barnen. Kan det vara orsaken? Hur ska jag i vilket fall ändra på det i så fall?

Men annars då? Finns det något annat än det jag gör idag? Dvs berätta. Kramas. Allmänt ge närhet. Försöka finnas där. Vara där. Men sedan då? Presenter brukar ju vara bra. Blommor bryr han sig inte om så det är ingen idé. Men vad kan jag ge annars? Hans intresse är ju lego. Eller bättre sagt Star Warslego. Men det har han fått så många gånger. Och det känns inte så värst romantiskt. Så vad kan jag ge? Göra? 

Romantisk övernattning kunde vara en sådan sak. Men som det är nu kan vi inte lämna bort Lillasysyter helt över en natt, så det alternativet går bort med en gång.

Snälla, ge mig tips!

Syskonkärlek 👩‍❤️‍👩 

…när Lillasyster 👶 vaknar tidigt, tidigt på morgonen och får syn på Storasyster 👧🏼 som också ligger i mammas👩 och pappas👨🏼 säng. I vanliga fall hade hon somnat om, men nu…

”Aaaaaah!”

Ett gällt skri, och så upp, kravlar sig fram till Storssyster och så börjar hon klappa på henne. 

”Aaaaaah!”

Då är det bara för den trötta modern att gå upp, ta sin lilla så att den stora får sova lite till. 
😴😴😴
Ibland, när Storasyster är trött och svårväckt, då sätter man Lillasyster bredvid henne och samma scenario utspelar sig, men då vaknar Storasyster snabbt till, skiner upp som en sol och utbrister 

”Lillasyster!”

Harmoni

Sitter ute på trappen. Barnen sover. Kaninerna som precis har blivit inlåsta  i sin nystädade bur mumsar nöjt på maskrosblad och kvistar. Fåglarna kvittrar för fulla muggar. Och jag känner mig tillfreds. Idag har jag inte tänkt så mycket på jobbgrejer. Idag har det mestadels varit frid och fröjd. Ok, A har varit på uruselt humör. Och enligt honom har Lillasyster varit allmänt missnöjd. Det har jag inte märkt så mycket av då jag och E har varit tillsammans, vi två hela dagen, och pysslat i trädgården. 

Direkt efter frukost åkte vi iväg och köpte jord, gödsel och täckbark. Sedan ställde vi oss och fixade med två av våra odlingslådor. Kanske är det i senaste laget, men äntligen blev det gjort! En fylldes med potatis. Den andre fylldes med jordgubbsplantor. Jordgubbarna är våra gamla, trogna plantor som vi nu haft i några år, men som nu fick flytta till ny låda med ny och fin jord. Hoppas de kommer att gilla sitt nya ”hem”! Förra sommaren orkade jag inte hålla efter ogräset, och gräset, så de blev helt överväxta. Nu hoppas jag kunna hålla bättre ordning på dom. Både lådorna höjde vi en krage. Lådan som jordgubbarna kom ifrån lät vi vara. Den får jag (vi?) ta en annan dag. Vi hann även börja fixet med den nya kaninburen också. Nu är det ”bara” att sätta på den saknade kortsidan, fixa en ”dörr” till rampen (så att de kan gå ut och in själva) och så måla den. Plus fixa en säker utegård. ”Bara”…☺️

Och så var vi och köpte ägg från vår underbara äggsäljare med dom godaste äggen. Och lyckligaste hönorna. Jag tror minsann att han är nog en av de stoltaste hönsägarna som finns. Han är lite gullig. Nu har det inte gått åt några ägg på ett tag för oss. Han hade varit orolig över att det hade varit något fel på äggen då vi inte hade varit och köpt. Söta han! 

För en utomstående kanske dagen inte har varit så märkvärdig. För mig har den varit näst intill perfekt. Helt perfekt hade det varit om A hade varit på bättre humör. Jag försökte lätta för honom genom att erbjuda mig att ta både barnen men han avböjde. Och fortsatte att sura. Men det är bara ett litet, knappt märkbart sandkorn i hjulen. För annars har det varit så bra. Jag och E. Glada. Tillsammans. Pysslandes villigt med några av de ”måsten” som hängt över mig ett tag nu. Och som hon sa, det känns som om dagen har gått fort! Som bara några minuter. Min älskade lilla, stora tjej! Älskar henne så!

Det är tur

Det är konstigt egentligen… Jag känner att det är tur att jag är så pass gammal, att saker och ting är som de är och för att jag har lite sunt förnuft. För hade det inte varit så skulle jag allvarligt funderat på att försöka få A med på noterna. Hade det inte varit för allt det skulle jag velat ha ett barn till. Nu är saker och ting som det är och därför är det skönt att veta att oavsett hur mycket hjärtat säger JA så blir det inga fler barn. För oss är det ingen bra idé. För mig är det ingen bra idé. Och därför känns det trots allt bra. Och istället för att drömma mig bort om en trea, så gläds jag över de bebisar som kommer att födas i min närhet framöver. Kollegans bebis. Kompisarnas bebisar. Bebisar som ”råkat” bli till och bebisar som är mer än planerade. Bebisar som inneburit lång, turbulent och kostsam väg att gå för att få bli som en fullkomlig familj. Jag gläds med er!
Och trots min groende längtan så är jag ändå nöjd. Nöjd att jag inte började tidigare. Nöjd att det blev så långt mellan de två. Nöjd men framförallt stolt över mina älskade flickor!

Jobb och småbarnsförälder

Det är rätt intressant hur olika folk ser på det här med kombinationen småbarnsförälder och jobb. Det finns de som inte kan se att det går att kombinera över huvudtaget och så finns det de som inte ser några som helst problem med det. En kollega till mig är av den åsikten att det som är hemma är hemma och jobbet är jobbet. Hon är otroligt målmedveten och karriärslysten och jobbar som det känns ibland 24 timmar om dygnet. Hon kan inte förstå att man som småbarnsförälder inte alltid kan börja ett möte klockan 7 på morgonen eller hålla på till 17. Det jag undrar då över är hur hon har fått ihop det med sin familj? Det har jag aldrig riktigt lyckats greppa.

En annan kollega som jag har kan för allt i världen inte förstå att jag för tillfället jobbar heltid. Eller att A är pappaledig så länge som han ska vara det. Eller att jag åker iväg på tjänsteresa med två övernattningar i slutet av månaden. 

Ser på man till dessa två så kan man gissa att den ena av dom anser att jag fokuserar för lite på jobbet. Den andre i sin tur anser väl att jag är en dålig mamma. Själv så anser jag att jag gör mitt bästa far att vara den allra bästa mamman som JAG kan vara

Baby shower

Igår rattade jag bilen, med Lillasyster med mig, mot min bästa vän R som bor alldeles för långt bort. Många timmar senare var vi äntligen framme. Orsaken till besöket var att en av R:s andra kompisar hade anordnat baby shower för R. Vi var sammanlagt sju och jag hade i uppgift att lura iväg R till ett köpcentrum där de andra skulle ansluta. Sedan skulle vi hem till en av de andra tjejerna för lite lekar (gissa bajset, gissa magmåttet etc.) och så lite mat och fika på det innan vi åkte vidare till en simhall som vi abonnerat. Där fanns det bubbelpool, varmvattenbassäng, lite frukt och godis och så juice. Mysigt värre! 

Jag hade som sagt var Lillasyster med mig, men hon hade slocknat i bilen och sov som en stock den första timmen på plats. Men när hon vaknade så bytte jag på henne och så fick hon också bada i varmvattenbassängen. Hon har aldrig badat annat än i sin lilla badbalja, men när den första förvåningen hade lagt sig så njöt hon av fulla drag! Hon som brukar vara reserverad mot andra människor kom till och med igång och busade med en av de andra tjejerna! Hon skötte sig exemplariskt och mitt mammahjärta höll på att spricka av stolthet och glädje!

Efter badandet skiljdes vi åt och var och en åkte hem till sitt, utom jag och en tjej till som följde med hem till R. Solen sken från en klarblå himmel och värmde gott så vi satt ute på altanen och njöt. Vi turades om att leka med barnen (Lillasyster och den blivande storebrodern som nu är 2 år och 4 månader). Bland annat så sprang jag omkring på gräsmattan och drog barnen i en pulka. Tänk er själva vad grannarna måste ha tänkt när de fick se en halvfet kossa dra omkring två barn i pulka, på gräsmattan, i 14 graders värme…

Senare på kvällen grillade vi grillspett och njöt av livet i fulla drag!

Imorgon är det dags att åka hemåt igen. Jag ser inte fram emot den långa resan. Och jag ser inte fram emot måndagen. Tyvärr så fasar jag redan för att det är snart måndag och jobb. Jag tycker inte längre att mitt jobb är kul. Jag känner mig bara vilsen där. Jag känner ingen struktur. På jobbet tvivlar jag på mig själv och vem jag är. På jobbet känner jag mig otillräcklig. Och jobbet får mig att fundera på om jag kanske borde göra något helt annat. Frågan är i så fall vad ”något annat” kan vara?

Glädje

Idag fick jag ett besked som fick mina ögon att tåras av glädje. Efter en mycket lång resa med många motgångar fick finaste JZ och hennes man sitt enormt efterlängtade +. De var tvugna att söka sig till Grekland och sträcka sig till embryodonation för att komma så här långt. Nu återstår att se om det är en eller två. Oavsett, nu ska det bara gå hela vägen! Om deras resa kan du läsa här
Stort grattis till er båda finaste JZ med man! 

Helgen

Och så började den här långhelgen att lida mot sitt slut. En helg som börjades med tidig hemgång från jobbet och så ett restaurangbesök för att fira vår fyraåriga bröllopsdag. Flickorna var med och skötte sig exemplarisk. Kanske berodde det delvis på att vi åt relativt tidigt 😉

Fredagen ägnades till stor del åt städning. Och så mötte jag mamma på stationen. Hon har varit och hälsat på oss i helgen. Hon hade bestämt redan för ett par månader sedan att hon skulle tillbringa sin födelsedag hos oss. Hon frågade inte ens innan om det gick bra utan hon konstaterade bara att hon skulle göra så. Nu hade vi inte planerat något (men vi skulle nog gjort det om hon inte skulle sagt att hon skulle komma). Och så frågade hon ju sedan, senare. Typ nu i veckan… 

Nu har hennes besök gått betydligt bättre än väntat. För andra gången, någonsin (?!) frågade hon i fredags om hon kunde hjälpa till med något när jag höll på och lagade mat. Ok, det var enda tillfället under helgen, men ändå! 

På lördagen åkte vi, tillsammans med A:s föräldrar till Österöö fårfarm. Det var ett helt underbart vårväder och naturen där är ju så vacker och lammen är ju så söta, så det kunde ju inte blivit bättre och mysigare! Lillasyster var jättefascinerad av fåren och lammen. E var mer måttligt…   

            

Idag så var det dags för mamma att åka hem igen.  Efter att ha kört henne till stationen så gick jag till mitt möte med en personal shopper på Åhléns. Det mötet slutade dyrt. Lite väl dyrt. Så nu innan jag går och lägger mig ska jag försöka sålla bort lite av kläderna och lämna tillbaka dom någon dag framöver. Wish me luck…

Till salu

Sakteliga börjar bebissakerna försvinna ur huset. Idag fick jag tummen ur och la ut vår baby bedside crib från TROLL. Jag minns än idag hur till mig jag var när jag hittade den till fyndpris på ett ställe. Idag, runt ett år senare är jag lika glad. Lillasyster har använt den MYCKET och har gillat den från första stund. Så har även jag gjort. Då det har tagit tid innan hon lärde sig sätta sig upp av sig själv så har det inte varit orsaken till att hon flyttade över till ”riktig” spjälsäng utan att det märktes på henne att hon tyckte att den var lite väl trång. Så criben har verkligen varit välanvänd! Och idag sålde jag den som sagt var vidare. Jag skämdes nästan när köparna hämtade den för alla dessa månaders användning av den har kostat oss… -100kr. Ja, vi gick med 100kr vinst idag på den! Jag sålde den för 100kr mer än vad vi betalade för den när vi köpte den :). Jag tyckte att det var värt att prova och det gick ju bra. Och trots det höga priset så var det inte bara köparna som var intresserade av den utan flera andra intressenter hann höra av sig. Och så kollar jag runt på nätet. Man kan få en ny för 1495kr. Jag fick 1400kr för den idag. Ok, jag sålde med madrass, men ändå. Madrassen ingick i de 1300kr somvi hade betalat för den. Hade jag behövt en crib idag hade jag garanterat valt att köpa en ny. Trots att jag i regel försöker köpa saker begagnat. Men med det höga andrahandsvärdet de har… 

Så mitt tips till er som funderar på en bedside crib, KÖP! Om ni hittar en begagnad för under  1000kr eller en ny för runt 1400kr så är chanserna stora att ni får tillbaka era pengar 😜