Tripp över dagen

Idag åkte vi till Jönköping över dagen för att hälsa på min äldsta syster T, hennes man och deras yngsta dotter. T är en väldigt speciell person på inte alltid ett helt positivt sätt, men ändå, hon är min syster och på något vis känner jag en viss kärlek till henne. Trots att hon är den hon är. I hennes ögon totalt felfri och helt fantastisk. I mina ögon inte fullt lika felfri eller fantastisk. Och dessutom en energislukare. Men mina barn gillar henne. Och A och hennes man kommer mycket väl överens, särskilt som de har en del avsina yrken gemensamt.

Vi började med att ses inne i stan på en restaurang för lite lunch. Att komma till Jönköping kändes konstigt. Jag pluggade där för 17 år sedan (herregud vad länge sedan! Jisses vad gammal jag måste vara om det är 17 år sedan!) och det var inte mycket jag kände igen. Delar av högskoleområdet, ja, men stan, nej.

Något som var kul med restaurangbesöket var att Fanny, som är styvdotter till min kompis i Eskilstuna också var där! Sverige är litet…

Efter att vi hade fått magarna mätta så åkte vi hem till syrran. De flyttade dit i somras och vi har inte träffat dom innan. Tre timmar efter att vi hade mötts på restaurangen var Lillasyster jättetrött och vi bestämde oss för att åka hemåt. När jag satte mig i bilen kände jag mig helt tom. T hade sugit all kraft ur mig med sitt snack och sitt sätt. Det var mycket skitsnack om mamma, något som inte borde förvånat med tanke på hur mycket skit hon skriver på Facebook och hur hon beter sig allmänt mot mamma. Och även om mamma är som hon är, trots att även jag tycker att mamma kan vara så enormt jobbig så är det enormt tufft att få höra allt skit som T kommer dragandes med. All bitterhet. All ilska. All avundsjuka. Och ska jag vara ärlig så skulle det inte förvåna mig om det efter att vi hade åkt kom en del skit om oss också…

Annonser

6 månader

Idag var det dags för Lillasysters 6 månaders kontroll. Som förväntat var allt som det skulle. Vägningen och mätningen gav följande: vikt: 7995g (efter att ha kissat i blöjan precis innan), längd: 68,5 cm och huvudomfång: 45,7

Visst går det

I förrgår så hände det, A gick med på, om än fortsatt motvilligt att jag skaffade kanin. Så nu är de här. Ett 3 årigt syskonpar som är helt gudomliga. De har bott utomhus hela sitt liv och det kommer de få fortsätta med, med tanke på A:s allergi.

Den förra ägaren sa att honan skulle vara lite sur och mest sitta och sura och hannen mer framåt. Jag tycker att det är precis tvärtom.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b96/40873917/files/2014/12/img_7276.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b96/40873917/files/2014/12/img_7278.jpg

Käre Tomten

Nu vet jag att julen är över men jag skickar dig ändå en önskelista. Kanske kan du hjälpa mig att uppfylla i alla fall någon av önskningarna under nästa år? Jag har inte rangordnat överhuvudtaget utan det är bara att ta den som den är. Så här kommer min lista på några saker som jag önskar mig:

  1. Två kaniner med stor utebur
  2. En resa nu innan jag börjar jobba igen. Gärna någonstans där det är varmt och gott, men även någonstans i fjällen fungerar bra
  3. Att min återgång till arbetet går bra och att jag kommer att trivas som fisken i vattnet
  4. Att några vi känner gifter sig under året som kommer och bjuder oss på bröllop
  5. Renovering av vårt sovrum
  6. Renovering av vårt tv-rum
  7. En spa-vistelse
  8. Ett biobesök med tillhörande restaurangbesök
  9. Att jag hittar en köpare till min bil som för tillfället står i garaget, avställd

Och så självklart, viktigaste av allt, att jag och de jag håller kär och tycker om ska hålla oss friska och krya.

Och Tomten, om jag får så vill jag lämna en önskning till. Det är för en väns vägnar. En vän och hennes mans. Jag önskar att deras motgångar nu ska vara slut och att de innan nästa år är slut ska ha fått det de så länge har längtat och drömt om. Kan du hjälpa dom att få det? Snälla?

Julen

Då börjar den här julen närma sig sitt slut och vi sitter i vår fullastade bil på väg hemåt genom en sagolikt vacker vinterlandskap.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b96/40873917/files/2014/12/img_7254-0.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b96/40873917/files/2014/12/img_7271.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b96/40873917/files/2014/12/img_7267-0.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b96/40873917/files/2014/12/img_7261.jpg
När vi åkte upp trodde vi inte att det varken skulle bli minusgrader eller snö, men redan första natten kom snön och la sig som ett vitt täcke över landskapet. Och minusgrader har det verkligen blivit. Imorse visade termometern på -17 grader.

Dessa dagar har det hänt mycket med Lillasyster. Dels så känner hon sig tryggare och mer bekväm med sin farmor och farfar numera (så pass att jag numera till och med kan gå ut ur rummet utan att hon blir ledsen och orolig), dels att hon numera sitter helt själv långa stunder och att hon äter mer och mer när hon erbjuds smakisar. Hon har till och med visat att hon vill också ha något att äta när vi andra satt oss att äta.

Samtidigt så har det varit lite jobbigt med henne. Främst är det sömnen som har krånglat. Det har varit svårt att få henne att somna och på nätterna har hon sovit väldigt oroligt. Jag skulle inte skrivit något då när jag skrev och var glad för att nätterna hade blivit bättre. Samtidigt som det har varit väldigt jobbigt så är det skönt på ett sätt att det har varit så här jobbigt så att både A och hans mamma har sett varför jag stundvis är helt slut och varför det inte alltid blir så mycket gjort hemma.

På julafton kom självklart Tomten. E tror på Tomten men hon är ändå medveten om att folk klär ut sig till tomte. Hon tror att det är hans medhjälpare och/eller bröder. Den tomte som kom till oss i år var en medhjälpare, enligt E, då han hade mask på sig…

På kvällen, vid halv niotiden, när vi satt och fikade så såg vi ett ljus komma sakta på vägen utanför. Det visade sig vara Tomten. Denna tomte hade ingen mask på sig, han var rund om magen, hade vitt, långt skägg, tomtekläder på sig och en gammaldags lykta i handen. Han stannade till och vinkade till oss genom fönstret innan han fortsatte sin promenad förbi huset och så ner bakom ladugården. Det var en ren tillfällighet att vi just då satt i köket och såg lyktan och honom. Och att E inte hade gått och lagt sig. De andra hade pratat om att hon skulle gå och lägga sig men jag hade lovat henne att hon fick vara uppe lite längre om hon ville. Jag tror ändå att svärmor vet vem denna tomte var, och jag tror att hon visste att han skulle traska förbi.

Något som var kul att se var Lillasysters reaktion på Tomten (han som kom med julklapparna). Vi trodde hon skulle bli rädd för honom, han ser ju rätt läskig ut om man tänker efter, men det blev hon inte. Tvärtom så tjöt hon av förtjusning och skrattade högljutt. Och när han skulle gå så började hon att gråta, precis som om hon skulle blivit ledsen för att hon inte hade fått mer än en julklapp. (Självklart fick hon fler, men först efter att Tomten hade gått, han hade ju så många han skulle hinna med).

En reflektion som jag gjorde under helgen var än en gång på hur mycket ens partner påverkar en. A:s bror har varit ihop tillsammans med en tjej i många år och hon är lite speciell. Hon kör mycket med miljötänk och är mån om djuren, men är väldigt inkonsekvent i mina ögon. Bland annat så äter hon inte ko- och griskött men däremot kyckling och fisk. Och ägg är ok oavsett om det är från frigående eller burhönor och oavsett om de är ekologiska eller ej. Under de år som de har varit tillsammans har F, A:s bror inte velat ha några julklappar och han har inte heller köpt några till någon annan än E. Men så i år nämnde svärmor att hon hade blivit så förvånad när han hade skickat en önskelista, den första på många år. En önskelista full med dyra önskningar. Då var jag lika förvånad som hon.

Så blev det julafton och det visade sig att han hade köpt julklappar till alla. Och det var inte heller några direkt billiga saker. Och genast drog jag slutsatsen att det var tjejen som hade påverkat honom. Nu hade de nyligen gjort slut och han hade tydligen börjat med julklappar igen… Någon mer som tror att dessa saker hänger samman?

24 december – lucka 24

Jag gillar verkligen pasta. Och räkor. Det här receptet som Paolo Roberto har tagit fram är en riktig favorit för mina smaklökar

Pasta med vitlöksfrästa räkor och vitt vin
2 dl vitt vin
400 g spaghetti
300 g MSC-märkta kungsräkor
2 klyftor vitlök
2 små torkade chili (peperoncino)
4 msk olivolja
250 g körsbärstomater, delade
3 + 2 msk persilja, finhackad
salt

Koka upp lättsaltat pastavatten under lock i en kastrull. Lägg ner spaghettin så att den är klar samtidigt som tomatsåsen är tillagad och klar.

Värm upp olivolja i en kastrull/stor stekpanna, lägg i vitlök och peperoncino. Låt dem fräsa tills vitlöken börjar ta färg.

Lägg ner räkor, strö över salt, rör om och stek dem på låg värme i ca 3-4 minuter. Slå på vin och låt alkoholen koka bort. Ta upp räkorna och lägg dem på en tallrik. Plocka upp peperoncinon som kastas. Lägg ner tomatbitarna och 3 msk persilja i kastrullen/stekpannan, strö över lite salt. Låt puttra under lock på låg värme, i ca 5-8 minuter. Ta upp vitlöken som kastas, ställ pannan åt sidan.

Häll över den avrunna pastan i tomatsåsen när 1 minut av pastans koktid återstår. Låt den koka i såsen, i ca 1 minut, tills den är ”al dente”. Blanda noga och smaka av med salt. Det är viktigt med rätt sälta på den här rätten.

Blanda försiktigt ner räkorna i tomatsåsen utan att röra om (för att undvika att bitar av stjärtskal blandas med i såsen). Spara några räkor för att lägga överst på portionerna. Lägg upp spaghettin i djupa tallrikar. Toppa med räkor och strö över lite persilja.

23 december – lucka 23

Morotssoppa
500 g morötter
2 st gula lökar
Smör
8 dl vatten
2 st grönsaksbuljongtärningar
2 1⁄2 dl matlagningsgrädde
250 g naturell keso
1⁄2 msk riven färsk ingefära
1 krm salt

Skala och skiva morötterna. Skala och hacka löken. Fräs den i smör i en kastrull. Tillsätt morötter, vatten och buljongtärningar. Låt koka ca 15 min. Vispa eller mixa soppan. Tillsätt grädde och koka upp. Smaksätt cottege cheese med ingefära och salt och servera till soppan.

Kroppens nycker

Jag har tidigare nämnt min frustration över min kropp och då framförallt hur ”onödigt” det känns med mens när man inte planerar skaffa fler barn, eller som i vårt fall, inte ens skulle kunna få fler barn utan hjälp (nåja, det skulle i alla fall vara svårt). Än en gång så har jag tänkt dessa tankar. Ju äldre jag har blivit desto tydligare har jag känt av min ägglossning. Och nu efter graviditeten tycks jag märka av det ännu tydligare. När vi försökte bli gravida la jag märke till att jag alltid fick ökad sexlust vid ägglossning. Nu efter graviditet och förlossningen har jag inte haft någon lust att tala om, tills nu. Det i kombination med lite ”mensvärk”. Och så något som verkar vara det senaste tillskottet till alla symptom, rosa flytningar. När allt detta dök upp nu anade jag ugglor i mossen. Jag har återigen börjat använda en fertilitetsapp, inte för att leta efter de mest fertila dagarna utan bara för att få koll på när det är dags att ha mensskydd i beredskap, och när jag efter den rosa flytningen kollade i appen… Japp. Enligt den är det ägglossning idag. Vad det nu ska vara bra för. Äggen är inte så bra längre med tanke på mitt låga amh. A:s spermier är inte bra nog att befrukta något naturligt. Vi planerar inga fler barn. Kan jag då inte också få slippa allt vad symptom och mens och allt runt dessa också?

22 december – lucka 22

Har du inte hunnit göra någon julgodis än? Eller behöver du komplettera utbudet lite snabbt och lätt? Testa då dessa:

5 minuterskola
100 gram smör
1 dl ljus sirap
2 dl strösocker
2 tsk vaniljsocker
Ev. 1msk kakao

Blanda alla ingredienser i en kastrull. Koka upp och låt koka i 5 minuter. Häll upp i en form som du klätt med bakplåtspapper. Klart!

Vill du göra en lite lyxigare variant? Då behöver du

Ischokladformar
En god, mörk choklad, gärna 70%
Ev strössel, ätbara silverkulor eller något annat litet och gott som garnering

Smält chokladen över vattenbad. Häll lite av chokladen i formarna så att kanterna är chokladklädda. Häll ur överflödig choklad och låt formarna stelna. Gör kolasmeten. Häll i kolasmet i varje form. Ställ svalt för att stelna. Smält mer choklad och sätt/bred ut på toppen av varje chokladkola. Garnera med smarties, silverkulor eller vad det nu är du valt till garnityr. Voilà! Du har goda och lyxiga praliner som är jättetrevliga att ge bort (och få). Och äta så klart!

Förändring till det bättre

När Lillasyster var mindre så sov hon länge mellan måltiderna, även på natten. Men så plötsligt så började hon vilja ha mat varannan/vartredje timme på nätterna. Även om jag var tacksam för hur bra jag hade det innan så var det jobbigt att plötsligt behöva vakna och mata ”stup i kvarten”. Och så har det nu varit. Länge. Tills nu. Peppar peppar. Nu har hon några nätter återigen börjat sova! Och hon har dessutom börjat sova längre på morgonen! Så nu har jag haft några morgnar då jag inte behövt gå upp klockan 6 utan fått sova till någon gång mellan 6:30 och 8:00, UNDERBART!

21 december – lucka 21

Pasta och köttfärsgratäng

4 portioner bandpasta
1 morot
1 liten gul lök
500 g nötfärs
1,5 dl Aurora (svartvinbärsvin, finns på Systembolaget)
1,5 dl grädde
1 burk krossade tomater
2 dl Riven ost
1 msk tomatpuré
1 tsk basilika
1 tsk timjan
1 tsk oregano
1 lagerblad
Olja eller smör till stekning

Koka pastan enligt instruktion på förpackningen. Hacka löken. Fräs den i olja/smör i en stekpanna. Tillsätt köttfärsen och fräs den tills den får lite färg. Tillsätt krossade tomater, tomatpuré, örter, salt och peppar. Låt småkoka i ca 10 minuter. Smaka av. Lägg pastan i en smord ugnsform. Fördela köttfärsröran ovanpå. Strö över ost. Gratinera mitt i ugnen i 250°C i ca 10 minuter.

Tacksam

Sitter i bilen och slås av den tacksamhet jag känner. Tacksamhet över det jag har fått. Min man. Mina fantastiskt underbara (och vackra) barn. Och allt det andra som är bra i mitt liv. Men framförallt dessa barn.

Jag slås av stolthet och kärlek när den lilla vaknar till, kollar upp med sömndrucken blick, får syn på mig och skiner upp som en sol innan ögonlocken faller ner igen. Jag ser hur hon tvingar upp ögonen än en gång, tittar på mig och ler än en gång sitt bredaste leende. Mig. Hennes mamma. Tänk vad lyckligt lottad jag är!

20 december – lucka 20

Chiffongkaka med smak av jordgubb

2,5 dl mjöl
1,75 dl socker
0,5 msk bakpulver
1 nypa salt
1 3/4dl jordgubbspuré
3,5 msk olja
2 tsk vaniljpulver
3 äggulor
3 äggvitor.

Blanda mjöl, 1,5 dl socker, bakpulver och salt i en bunke. Blanda äggulorna, vaniljen och oljan i jordgubbspuren. Häll detta sedan i de torra ingredienserna och rör om väl. Vispa äggvitorna till skum och häll i resten av sockret och vispa tills du har maräng. Blanda sedan försiktigt marängen i smeten. Häll i en osmörjad form och grädda i 150 grader ca 50 minuter.

19 december – lucka 19

Krämig potatis- och purjolökssoppa
6 potatisar
20 cm purjolök
2 grönsaksbuljongtärningar
vatten
½ dl hackad gräslök
2 dl creme fraiche
salt, svartpeppar

Skala potatisarna och skär i ca 3-4 mm tjocka skivor. Strimla purjolöken.
Lägg potatis och purjo i en gryta, fyll på med vatten så det nästan täcker. Häv i buljongtärningarna.

Koka upp och låt sedan puttra på låg värme i kanske 10-15 minuter. Då har du i creme fraiche och gräslök, och smakar av med salt och peppar.
Låt ev puttra lite till, så potatisen blir genomkokt.

Strö gärna över lite mer strimlad purjolök vid servering.

En mysig stund med tillverkning av julgodis

Idag tänkte jag vara sådär huslig och ha en mysig stund med E och granntjejen och göra lite julgodis. Det började så bra, Lillasyster hade somnat jag hade plockat fram det första receptet och tjejerna var taggade. Nu skulle bara stolar ställas fram som de skulle stå på. Granntjejen tar en stol och då sätter E igång:

Men jag ville ju ha den stolen!

Jag försöker erbjuda annan stol, hon vägrar och fortsätter med sitt gnäll. Granntjejen orkar lika lite som jag lyssna på gnället så hon erbjuder E stolen. Och lugnet infinner sig. En kort stund. Sedan sätter E igång och flamsar och det dröjer inte länge förrän jag har fått torka upp både kakao och socker efter henne. Och det är inga små mängder heller. R

När ordningen än en gång är ställd så börjar lugnet infinna sig än en gång. Då vaknar Lillasyster. Jag söver om henne. Hinner lagom tillbaka till köket när hon börjar gråta igen. Jag söver henne. Hon vaknar. Jag söver henne, hon vaknar. Och jag ger upp. Jag sätter henne i selen. Hon är missnöjd. Men jag går och vi kokar färdigt kolan. De stora tjejerna tröttnar och går och leker. Kvar står jag med kinkig bebis och en hög med recept och en massa ingredienser jag hade tänkt att vi skulle göra julgodis av. Och en 5 minuterskola som är sliskigt söt.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b96/40873917/files/2014/12/img_7143.jpg

Jag ger upp, plockar undan allt och bestämmer mig för att årets julgodis får bli en påse bestående av vanlig blandgodis.

Matkasse

Jag har ofta svårt att komma på vad som ska bjudas till middagen och därför tycker jag det är skönt med att få dessa färdiga matkassar hemlevererade. Nu under hösten har vi haft Linas matkasse och jag har inte känt mig helt nöjd. Mycket får man ha själv hemma. Och recepten har varit, jag vet inte riktigt… Tråkiga? I måndags fick vi den senaste leveransen. Innan hade jag fått mail om att en av rätterna skulle vara pyttipanna och det är ju gott och bra. Det vi fick levererat var en påse med färdigpackad palsternacka och morot (med tillsatser), potatis jag fick hacka själv, persilja, lök och kokt oxbringa. Alltså varför kunde de inte skicka hela morötter och palsternacka? Och kanske något annat än färdigkokt kött? Jag menar, jag beställer dessa kassar för att få bra mat. Inte halvfabrikat med massa tillsatser! Och dessutom, hade det inte blivit mer ekonomiskt riktigt för dom att skicka råa rotfrukter och kött som man själv fick tillreda från grunden?

Så efter jul kommer vi inte beställa några fler kassar från dom. Frågan är vilka vi ska beställa ifrån istället?

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b96/40873917/files/2014/12/img_7140.jpg

18 december – lucka 18

Blåbärspannacottacheesecake
13 digestivekex
100 g smör
3 dl vispgrädde
1 dl socker
3 gelatinblad
4 dl blåbär
200 g philadelphiaost

Mixa ihop digestive och smör i en matberedare till en kladdig deg. Tryck ut i en rund springform (24 cm), och ställ in i kylen för att stelna.
Sjud ihop grädde och socker försiktigt så sockret löser sig. Lägg gelatinbladen i blöt i fem minuter i kallt vatten. Krama sedan ur, och vispa ner i grädden som du tagit av plattan och låtit svalna en aning.
Mixa blåbären med stavmixer till en puré. Vispa ner i grädden tillsammans med Philadelphiaost till en jämn smet, som du sedan häller i formen, ovanpå den nu stelnade digestivekexdegen.
Ställ in i kylen igen, i 3-4 timmar (tills fyllningen stelnat).

Pynta gärna med några bär vid serveringen :).

Dilemma

Jag är en stor djurälskare och skulle verkligen vilja ha husdjur. Jag har alltid haft husdjur. Tills jag träffade A vill säga då han är allergisk. Det var inte så att jag då valde bort djuren utan jag pluggade då och hade hund men jag och mina föräldrar hade ”delad vårdnad” av henne då jag stundvis under vissa läsperioder hade väldigt långa dagar i skolan. Men så blev hon dålig och vi fick ta bort henne. Då var hon bara ett par veckor ifrån att fylla 14 år.

Visst har jag haft akvarium och fiskar sedan dess, men fiskar är som bekant inte så roliga djur att umgås med…

Nu har jag under en längre tid funderat på kanin, eller bättre sagt en utekanin. Jag vet att utekaniner kräver mycket och jag har verkligen läst på om det, tycker jag. Jag har till och med i fantasin byggt upp en stor rastgård där den/de skulle få vistas när den/de inte vill vara i buren. Då jag är väldigt medveten om A:s allergi men framförallt motvilja mot allt vad husdjur heter så vet jag att det är jag som skulle få ta hand om all skötsel, inte mig emot. Som sagt var, jag har haft djur förr.

Nu har jag blivit erbjuden att ta över två utekaniner. Tyvärr så går de två inte ihop så det går inte att ha dom i samma bur. De är enligt ägarens utsago snälla och goa och har aldrig bitit någon människa. Jag har inte träffat dom för jag vill inte bygga upp några förhoppningar förrän det är helt beslutat om det blir något eller inte. För det är ju det. A vill inte ha några djur. Inte ens om de bor ute. Han säger att ”tekniskt” så kan han inte säga nej, men han vill inte och det kan han säga. Han vill inte ha djur. Inte en kanin, inte något annat heller. Så nu står jag i valet och kvalet, ska jag ta över kaninerna ändå och skita i vad han tycker, eller ska jag försöka glömma min dröm om djur?

En sak som han frågade mig när jag tog upp saken var vad jag hade tänkt göra med kaninen/-erna om vi åkte någonstans. Min tanke var att be någon vi kände att ta hand om den. Det är ju ändå inte så ofta vi är iväg. Snarare tvärtom. De gånger vi är borta mer än ett par nätter är när vi åker till Värmland och inte ens då är vi borta så länge. Och jag tror inte att det ska vara så svårt att hitta någon som vid de tillfällena ville kolla till kaninerna.

Så mitt dilemma är, hur ska jag göra? Ska jag bli kaninägare eller inte?

17 december – lucka 17

Kräftströmming
800 g strömmingsflundror (frysta går fint, bara att tina!)
1 burk krossad tomat
1-2 dl grädde (går att blanda ut med lite mjölk om man vill)
1 dl hackad dill
½ dl chilisås
salt
svartpeppar
lite socker

Salta och peppra fisken på köttsidan. Rulla ihop med skinnsidan utåt, till små rullar som du lägger i en ugnsform som du smort med smör.
Vispa ihop tomat, grädde, dill, chilisås, salt, peppar och socker. Häll över fisken. In i ugnen, 225 grader i ca 30 minuter (eller tills det fått fin färg ovanpå). Servera gärna med potatismos, ärtor och kokta morötter

Skitdag

Jag vet att jag ska vara tacksam och glad för mina två flickor och det är jag, men idag…

Idag har det helt enkelt varit en skitdag.

E har varit väldigt duktig med tanke på omständigheterna men Lillasyster har varit tålamodsprövande. Jag vet ärligt talat inte vad det är som felats, något är det.

Det hela började nog egentligen med min förkylning. Jag har halsont och hostar och är allmänt ur form. Detta har gjort att jag inte sovit så bra på några nätter så lägg på enorm trötthet på förkylningen. Med detta som grund, plus regn så fick det bli bilen när jag skulle ta E till förskolan (dit hade det varit ok att gå men backen hem puttandes på vagnen skulle varit betydligt värre). Självklart somnar Lillasyster i bilen dit. Det handlar om en kort sträcka som endast tar några minuter att köra. Jag vill väldigt ogärna lämna henne i bilen samtidigt som jag vet att tar jag ut babyskyddet är det väldigt troligt att hon vaknar. Mycket riktigt så gör hon det.

På vägen hem somnar hon igen. Och vaknar när vi kommer hem.

Hela förmiddagen går åt till den lilla övertrötta lilla tjejen som inte kan somna. Jag försöker med allt, inget fungerar. Inte förrän vid halv ett somnar hon. I min famn. Men vaknar när jag börjar hosta. Sedan tar det tid att att somna om. Och hon hinner sova ca 30 minuter innan det är dags att hämta hem E.

Att se E gör henne glad och pigg och jag känner ett hopp om resten av dagen. Men den toppen håller sig inte länge innan hon återigen är trött och kinkig. Och jag försöker få henne att sova. Utan resultat.

När grannen hör av sig och undrar om E vill komma över till dom och hjälpa till att klä granen blir jag enormt lättad. Som tur är vill hon gå över, hade hon inte velat hade hon nog fått gå över i alla fall. Det går inte att lägga bebis när överaktiv (snart) femåring röjer runt. Tyvärr går det inte att lägga bebis även om den stora inte stör. Men tillslut så slocknar den trötta lillasystern i min famn med bröstet i munnen. Försöker jag ta loss henne efter hon har slutat suga så vaknar hon. Försöker jag lägga ifrån mig henne, vaknar hon. Sätter jag på tv:n vaknar hon. Och så vidare. Så det slutar med att jag sitter i soffan med tv:n på ljudlöst och kollar på något värdelöst program.

Tyvärr så är klockan rätt mycket vid det här laget och tillslut måste jag gå upp och börja med middagen. Självklart vaknar Lillasyster. Det slutar med att jag lägger lite pasta i vatten för att låta det koka medan jag går över till grannen för att hämta E.

Hemma igen steker jag lite prinskorv. Grönsakerna skippar jag då den lilla gnäller så. Att ha henne i selen fungerar lite bättre så där får hon sitta. Trots fortsatt gnäll.

Jag som hade tänkt mig att klä granen idag hade sagt det till E detta.

16 december – lucka 16

Taco- och fetaostpaj
1 färdig pajdeg (finns i kylen i affären) självklart kan man göra egen också
Ca 500g nötfärs
1 burk krossade tomater
1 gul lök, hackad
1-2 vitlöksklyftor
1 morot, grovt riven
1,5 påse tacokrydda (alternativt om man gör själv en tacokryddblandning)
1 dl creme fraiche
Ost
Ev fetaost
Ca 10-15 halverade körsbärstomater
Olja

Förgrädda pajskalet enligt instruktion på förpackningen. Stek köttfärs, lök, vitlök och morot i lite olja. Tillsätt krossade tomater, creme fraiche och krydda. Låt allt puttra på låg värme i 10-15 min. Häll köttfärsen i den förgräddade pajskalet. Lägg på tomat, fetaost och ost. Ställ i ugnen på 200 grader i ca 20 min eller tills osten fått en fin färg. Servera med en god sallad.

Julgran

I söndags skulle vi iväg för att införskaffa årets julgran. Vi har en lokal handlare som säljer för en lokal idrottsförening granar och där brukar vi köpa vår gran varje år. När vi var på väg ut till bilen för att åka dit kom grannen. De hade haft samma plan men när de kom ner visade det sig att granförsäljaren hade stängt. Då kunde jag inte låta bli att fundera på hur mycket de kunde förlora på det. Jag menar, hur många är det inte som köper sin gran på helgen 1-2 veckor innan jul? Borde man inte ha öppet då i alla fall någon timme på lördagen och söndagen? Nu verkade de inte ha haft öppet över huvudtaget där på söndagen, tio dagar innan jul. Dumt tycker jag! Det slutade med att vi åkte till ett annat ställe och köpte oss en gran. Själva köpet var snabbt avklarad. Jag spanade in en gran redan när jag steg ut ur bilen. A och E höll med om att den var fin så fem minuter senare var granen betald och vi stod och surrade fast den på takräcket.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/b96/40873917/files/2014/12/img_7132.jpgg
I väntan på att bli klädd

Luciafirande

Igår var det luciafirande på E:s dagis. Barnen var så söta i sina lucia-/stjärngosse-/tomte-/pepparkakskläder! Och sången… Ja, den var fin på barnens vis, särskilt när fröken sa att de skulle ta vissa låtar en gång till så att de skulle höras ordentligt. Då tog barnen i allt vad de kunde och det var… Ja, de sjöng med inlevelse! Vissa av barnen tröttnade efter en liten stund och luciornas ljus blev lasersvärd, glasspinnar, ficklampor etc och en av pepparkaksgubbarna började att strippa. Det är verkligen spännande med dessa luciatåg, man vet aldrig vad som kommer att hända!

I slutet så tyckte Lillasyster att de inte sjöng tillräckligt högt så hon satte igång och ”sjöng” hon med. Hon gör det ibland när jag och E sjunger tillsammans. Som sagt var, med barn vet man aldrig vad som kommer att hända!