Liten värld. Eller är det bransch?

När jag var arbetslös för ett år sedan så sprang jag på en hel del intervjuer. Många blev jag kallad till och ett antal kom jag vidare och ett antal blev jag även en av slutkandidater på. Ett sådant jobb var på ett företag som jag verkligen ville ha. Företaget, låt oss kalla det för T kändes intressant, liksom själva tjänsten och jag ville verkligen ha jobbet. Tyvärr valde de den andra kandidaten. När jag sedan fick jobbet som jag började på i augusti fick jag veta att min företrädare där var den som var den ”andre” kandidaten på det där företaget T, dvs hon hade fått det där jobbet som jag verkligen ville ha.

Igår så såg jag att T hade en annons ute igen på just den aktuella tjänsten. Genast blev jag nyfiken och var tvungen att kolla runt lite bland mina kontakter för att höra om det var så att min ”konkurrent” hade bytt jobb och om kontakterna visste varför i så fall. Mitt intryck av T hade ju varit så gott, hade jag missbedömt dom så totalt? Eller var det bara så att de hade gjort ett felaktigt val?

När jag fick veta varför ”konkurrenten” hade bytt kunde jag inte låta bli att skratta högt. Hon hade blivit erbjuden en tjänst som man kunde se som en chefstjänst och det hade lockat henne så att hon hade sagt upp sig. När min källa berättade vilket företag det var på och vilken tjänst kunde jag inte låta bli att skratta ännu mer. Jag kände till även det företaget! I december för ett år sedan så var jag en av två slutkandidater för just den tjänsten. Jag fick inte jobbet för deras globalt ansvarige för ”mina” frågor trodde inte att jag skulle klara av att hantera deras femton enheter i Norden. Att jag i mitt jobb innan jobbat med samma frågor, fast då med femtio enheter runtom i världen och där flertalet av dessa enheter dessutom var betydligt större och med fler anställda tycktes de ha missat på något vis även om jag ansåg att jag hade varit tydlig med det. Liksom att jag pratar nästintill flytande finska vilket skulle underlättat betydligt på de finska enheterna. Det lustiga var att de inte trodde på den andre kandidaten heller så de gick ut med annonsen igen.

Så gick tiden och senare under våren såg jag deras andra (?) försök till rekrytering inte hade gått bra heller då de hade ute tjänsten igen. Denna gång hade de tagit hjälp av en rekryteringsfirma i Jönköping. Jag skrattade än en gång åt saken och tänkte inte mer på det. Det vill säga tills telefonen ringde en gång. Det var en rekryterare som hade lyckats hitta mig på LinkedIn (tror jag det var) och som utifrån det hon hade sett där kunde eventuellt passa till en tjänst som hon skötte rekryteringen till. Tror ni inte den rekryteringen var till just den där tjänsten? Jajjemen! Så var det! Jag berättade hela historien och sa därefter att de höll nog inte med henne om att jag skulle passa på tjänsten. Hon höll med och frågade bedrövad om jag hade några tips att ge henne. Jag gav henne det lilla jag hade.

Återigen gick tiden och det blev augusti och jag började på det jobb jag tillslut hade fått. Redan under första veckan där så ringer min telefon. Ni kan ju gissa vad det handlade om. Just det, en ny rekryterare som lyckats få tag på mitt cv och som tyckte att jag verkade passa in bra för tjänsten på det där företaget… 🙂 Än en gång tackade jag nej och än en gång berättade jag hela historien. Sedan har jag inte hört något mer om varken tjänsten eller företaget. Tror jag i alla fall. Och fram tills idag då. För tror ni inte att min konkurrent, som dessutom var min företrädare på mitt förra jobb, hade fått det där jobbet på det där företaget..? Och enligt min kontakt hade min konkurrent varit den andre slutkandidaten redan då när jag var slutkandidat för den aktuella tjänsten då, ett år tidigare…

Vissa skulle kanske se det som ett misslyckande, att hon än en gång fått ett jobb som jag har velat ha, men det är inte så. För mig känns det mer som att det inte kunde blivit bättre. När jag ser på det hela så här i backspegeln så ser jag att så som det blev, att jag inte fick jobben, är bra, och att det jobb jag har nu är verkligen det rätta för mig. Visst hade jag nog trivts på företaget T, om de hade varit så att de hade erbjudit mig jobbet, och inte henne. Men mitt nuvarande jobb är verkligen jättebra och jag trivs så enormt bra, och med tanke på Lilla Stjärnan så mitt nuvarande jobb helt perfekt! Och det känns så himla bra att känna att det som blev verkligen var det bästa för mig! Och ärligt talat, jag skulle inte vilja vara någon annanstans!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s