Grubbleri och utebliven glädje

Jag känner mig så oerhört otacksam som inte är glad för det jobb jag blivit erbjuden, men den känns verkligen som ett steg neråt i karriärsstegen. Dessutom så är jag tveksam till mina framtida kollegor. För mig är viss ögonkontakt viktig när man pratar med någon och obefintlig sådan gör mig osäker och just obefintlig ögonkontakt var precis vad dessa hade med mig. De verkade inte det minsta nyfikna på mig, varken i yrkets eller som privatperson. Och även om de verkade kunniga inom sina arbetsområden så kändes det som om det fanns bristande engagemang. Att jobba med någon med dessa förutsättningar… Det lockar helt enkelt inte och jag får en knut i magen. Fast det är ju klart, det är ändå bättre än att inte ha något jobb över huvudtaget.

Trots den översvallande ordalagen från en av veckans första intervjuare (”vi är megaintresserade”, ”du är vår toppkandidat” och dylikt) så kommer jag tydligen inte att bli erbjuden det jobbet. Besvikelsen över detta är enorm. Jag ville verkligen ha det! Där kände jag verkligen att jag skulle kunna ge mitt allt till företaget och där skulle jag verkligen fått utlopp för de behov och önskemål som jag har. Men tydligen så gjorde jag inte tillräckligt bra ifrån mig under gårdagen, vilket gör ont. Så in i Norden ont! Jag måste ju verkligen tabbat mig rejält i och med att jag nu inte blir erbjuden tjänsten. Istället kommer jag kanske bli erbjuden en annan tjänst. En tjänst som på sitt sätt är intressant men jag känner tvivel. Jag hamnar än en gång på en enhet, precis det jag inte vill. Och inte nog med det, jag hamnar i ett fack, precis det jag inte vill göra. Jag vill jobba brett. Blää, jag blir så deppig bara jag tänker på det! Dessutom så skulle inte en eventuell graviditet bli så värst väl mottagen på den här tjänsten. Men samtidigt, den här tjänsten är mer inom mitt intresseområde än det jag har blivit erbjuden och den här tjänsten är den som trots allt är en bättre merit. Frågan är bara om jag kan ge mitt allt i tjänsten när jag känner så här? Jag vet inte! Så kanske är det jobb jag redan har blivit erbjuden den tjänst som jag borde tacka ja till. Trots alla mina farhågor. Där verkar ju pressen inte vara fullt lika stor. Åååh, vad svårt det här är!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s