Deprimerande

Det var det att ställa sig på vågen i eftermiddags. Sedan i höstas har jag lyckats gå ner 6 kg, vilket jag är väldigt glad för. Men så nu, under påsken och den senaste veckan har jag inte orkat/hunnit/kunnat träna och trots att jag knappt rört onyttigheter i helgen, och trots att jag knappast har ätit mer än tidigare så har 4 av dessa kilon dykt upp igen. Bläää för att det ska vara så svårt att gå ner och så lätt för att gå upp! Visst, viktuppgång KAN vara en biverkning från sprayen, men det tror jag inte att det handlar om i mitt fall.

Nu räknar jag för övrigt ner till på torsdag. Det är då jag får veta om jag är nedreglerad och kan gå över till nästa steg i IVF-behandlingen eller om jag får fortsätta spraya ett tag till.

Annonser

På hemväg

Då är vi på väg hemåt. Äntligen! Borta bra men hemma bäst. Visst, det har varit trevligt, ja, det har till och med varit trevligare än vad det brukar (jag trivs inte helt där men nu när vi inte var så många där blev det mer avslappnat). Men nu är vi i alla fall på väg hem. Skönt nog så blev det inte den östra sidan an Vänern hem så som vi brukar. Tar vi den vägen så betyder det att vi stannar till hos mamma och just nu känner jag inte för det. Vi sågs ju nyss, för inte alltför länge sedan. Och hon är som bekant en energitjuv för mig. Och att känna så ger mig skuldkänslor och skuldkänslor drar än mer energi från mig och så blir det en enda ond cirkel av det hela.

Det märks att det är många som ska till eller från fjällen. Det är mycket trafik och många har takboxar. Vi stannade till på Mc Donalds i Säffle och där var kön enorm, vi var visst inte de enda som tycker att det kunde bli en sJnabb och bra lunchpaus.

Vårlek

Det underbara vårvädret har fortsatt förutom att vinden har ökat och blivit kyligare. Men med rätt kläder var det rätt skönt att vara ute och då blev det både till att klättra i äppelträdet och gunga i gungan medan A och hans pappa fortsatte såga och förflytta på de träd som togs ner igår.
20130330-130717.jpg

20130330-130737.jpg

I övrigt har huvudvärken fortsatt idag. Den lättar lite stundvis för att sedan öka snart igen. Men det är väl bara att acceptera. Förhoppningsvis så försvinner det så snart jag kan börja med sprutorna

Vår i vackra Värmland

Trots att snön fortfarande ligger kvar känner man riktigt hur våren ligger i luften. Solen värmer alla vinterbleka näsor och frusna själar. Livet på landet är verkligen lugnt och skönt även om det blir rätt aktiv tillvaro. Förmiddagens besök vid skidbacken blev en eftermiddag ute i skogen där vi fällde några träd. Eller bättre sagt, jag var med när första trädet fälldes och alla hjälptes åt att bära stockarna till bakom ladugården där de ska få ligga och torka (efter att ha blivit uppdelade i lite mer lätthanterliga bitar) och riset till det som kommer att bli morgondagens påskbrasa. När detta var gjort med det första trädet höll jag på att gå åt av huvudvärk och gick in och la mig en stund. Inte för att det hjälpte direkt, men det var skönt med lite lugn och ro. Men innan jag gick in passade jag på att fota lite med mobilen och här kommer några av bilderna

20130329-205220.jpg

20130329-205239.jpg

20130329-205258.jpg

20130329-205309.jpg

Föreningsliv för ofrivilligt barnlösa

Ligger i sängen med en huvudvärk som bara blir värre och värre. För att fördriva tiden så ligger jag och slösurfar lite från telefonen och hittade då denna förening som vänder sig till ofrivilligt barnlösa. Där hittade jag en massa intressant information, bl.a. att man kan tydligen få sin IVF betald av Försäkringskassan om man gör behandlingen utomlands! Synd att jag inte visste det tidigare! Då kunde kanske Finland kunnat vara ett alternativ för oss. Eller Danmark. Men då det verkar att chanserna för oss att lyckas få hjälp av FK är små så ville jag ändå nämna det här i bloggen för kanske någon av mina läsare kan utnyttja den förmånen?

Vilopaus

Efter några timmar i backen, ute i den friska luften blir man lätt trött, så därför tänkte vi ta en liten paus E och jag. Dottern kollar på nya favoritfilmen, Barbie och de tolv dansande prinsessorna medan mamman sitter och läser Femtio nyanser av mörker.

20130329-142934.jpg
Fast jag måste erkänna, en middagssömn skulle sitta fint…

Skidbacken

Idag valde vi tillbringa några timmar ute i det fina vårvädret i skidbacken. E fick skidor i julklapp och när vi var här uppe då fick hon provåka för första gången och nu blir det för andra gången, och hon gillar det. Nu är det bara mig som A behöver omvända… Jag är bara så harig av mig…

20130329-121233.jpg

Livet på landet

20130328-165600.jpg

Det är skönt att leka ute när solen skiner, det är så gott som vindstilla och termometern ligger på +5 grader. Här står E och räknar för att sedan leta efter sin kompis Daniel som bor här på landet. Och landet, det är det verkligen här! Det går inte att missta sig på lukterna som kommer från grannens bondgård 😉

På väg

…och snart framme hos min lilla plutt! Vi åkte tidigt imorse och snart är vi framme vid den ort vi ska till, bara 55 km kvar dit. Sedan är det i och för sig en bit kvar ut till släktgården men med tanke på hur långt vi redan har kört så är det nära!

Åååh, vad jag har saknat henne! Hon tycks haft det bra och det har gått över förväntan och jag inser mer än någonsin hur fort de små liven växer. Det var ju nyss som hon lärde sig gå och prata, känns det som. Och nu har hon på eget initiativ varit på ”semester” från sin mamma och pappa i flera dagar. I och för sig så har det varit skönt att inte behöva tänka på hämtning och lämning och resan upp till Värmland är enklare utan barn, men ändå, hon är ju mitt finaste, hon är mitt allt. Min lilla söta plutt. Och nu är det inte långt kvar tills jag får krama om henne igen! Längtar!

Intervju

Tydligen så var gårdagens företag nöjda med det mina referenser har att säga om mig, och även med det jag presterade igår för i nästa vecka blir det en ytterligare intervju med dom! YEEEEEEYYYY! Samtidigt så kan jag erkänna att blir inte jag erbjuden det här jobbet så blir jag väldigt besviken. På mig själv. För på pappret är jag verkligen rätt person för jobbet. Mina tidigare erfarenheter, min kunskap, mina intressen, ja, allt detta är vad de eftersöker. Det känns verkligen som det står mitt namn på tjänsten! Och med mina referenser… Skulle jag inte få jobbet så beror det helt och hållet på att de inte gillar mig som person då allt annat är som de önskar. Och DET är väldigt svårt att göra något åt, även om det självklart går.

Recept och bilder

Kardemummakaka

1) Vispa 3 ägg och 3 dl socker vitt och pösigt.
2) Blanda 175 g smält smör (avsvalnat) med 1 dl mjölk och häll detta i äggbland ingen. Var försiktig så att du inte blandar för mycket och att fluffigheten försvinner!
3) Blanda 3,5 dl mjöl, 2 tsk bakpulver och 2 tsk stött kardemumma och häll försiktigt i smeten och rör om försiktigt.
4) Häll smeten i en smord och bröad form, strö på lite pärlsocker och grädda i nedre delen av ugnen i ca 40 min tills kakan är klar

Chokladkaka (som jag sedan råkade tappa så att det inte blev något att ta med till Värmland)
Här använde jag samma recept som i kardemummakakan förutom att jag skippade kardemumman och ersatte 0,5 dl av mjölet med lika mycket kakao. Sedan tillsatte jag även 2 tsk vaniljsocker

Småkakor
1) Blanda 5,5 dl mjöl, 1 dl potatismjöl och 1,5 dl florsocker i en bunke
2) Tärna 300 g kallt smör och nyp ihop det med mjölblandningen
3) Häll i 0,5 msk kallt vatten och arbeta ihop till en deg. Eventuellt kan det behövas lite mer vatten. Knåda inte heller för mycket. Degen ska precis gå ihop
4) Låt degen vila inplastad i kylskåpet minst en timme innan du väljer smaksättning och bakar ut kakorna
5) In med kakorna i ugnen på ca 175 grader tills de ser färdiga ut

20130327-155032.jpg

20130327-155105.jpg

20130327-155146.jpg

Baka, baka liten kaka

Det har gått betydligt bättre för E att vara iväg med sin farmor och farfar så jag och A kommer att åka upp till Värmland först imorgon bitti. Jag brukar alltid baka med mig något när jag åker upp (där gäller samma regler som det alltid har varit, frukost, 11-fika, lunch, eftermiddagsfika, middag och kanske även kvälksfika beroende på hur mätta folk är) så även den här gången. Helst skulle jag vilja baka lite cupcakes igen, men de är lite svåra att frakta så det fick bli en chokladkaka (en av E’s favoriter), kardemummakaka (A’s absoluta favorit) och så lite småkakor (bara för att). Själv är jag inte något jättefan av något av dom, men jag gillar att baka! Och dessutom så är det ju bra för vikten 😉

Just nu står chokladkakan i ugnen, kardemummakakan vispas för fullt och degen till småkakorna ligger och vilar sig i kylen. När allt detta är bakat ska jag göra en omgång müsli också. Vi har några dagar haft köpemüsli och genast har A börjat känna av som IBS. Där ser man vad lite frön och extra nötter gör för magen!

När jag är färdig med allt bakande och müslitillverkningen ska jag försök hinna städa och packa lite innan det är dags att sätta sig på tåget och åka in till stan. A har sin kinesiskakurs på onsdagar, så även idag, och vi tänkte passa på att utnyttja att vi faktiskt är barnlediga och gå ut och äta. Troligtvis blir det inget märkvärdigt utan att det får bli en kinarestaurang alternativt en pastarestaurang som jag och min kinesiska f d kollega Rebecka besökte vid ett tillfälle. Eller så blir det vår klassiker, den franska lilla bistron Cyrano. Vilket vi väljer återstår att se… Gott och mysigt ska det i alla fall bli!

Biverkningar

Vad skönt det var att få sova en hel natt, och inte behöva ställa någon väckarklocka för att barn skulle lämnas till dagis eller att man har några andra tider att passa! Det var nog precis vad jag behövde med tanke på hur min kropp känns nu med känningar i halsen och en totalmatt kropp. Bara av att gå ut och hämta in tidningen var jobbigt. Jag vill verkligen inte bli sjuk nu! Fast det är klart, det vill man ju aldrig… Sedan så kan det ju vara så att det inte är förkylning jag känner utan en ytterligare biverkning.

Nu börjar min hy allt mer likna en tonårings. Så där har vi ytterligare en biverkning. När jag såg mig i spegeln imorse hade flera plitor dykt upp. Jag som knappt hade några när jag var tonåring!

En annan biverkning jag känt av är att mina slemhinnor blivit aningens torrare. Nu får vi verkligen hoppas att det går vägen den här gången så att jag slipper utsätta mig för detta fler gånger! Fast samtidigt, vad gör man inte för att få ett barn? Samtidigt så har vi sagt att lyckas vi inte på dessa tre försök, inklusive eventuella försök med frysta ägg så lägger vi ned det hela. Vi har ju trots allt en underbar liten tjej och henne är vi oerhört tacksamma för! Hon är ju vårt allt!

Familjen annorlunda

Jag är ingen följare av TV 4 Familjen annorlunda, men något som jag har slagits av de gånger jag har sett det är hur respektlösa flera av dessa föräldrar är mot omgivningen. En gång när jag såg på programmet, det var någon säsong sedan, så skulle en av familjerna ut och resa och skulle införskaffa pass till de vuxna och till samtliga barn. Det jag reagerade då på var att barnen var både högt och lågt och föräldrarna bara skrattade. Man riktigt såg hur personalen på passkontoret var uppstressade över allt stoj och stim och hur barnen röjde runt, tryckte på alarmknappen inne på handikapptoaletten osv. Och föräldrarna sa inte alltför många pip.

I dagens program så var det något liknande. En av familjerna var i en barnaffär för att köpa nya finkläder till barnen då den minsta skulle döpas. I vanlig ordning blir det barn både högt och lågt. Efter ett tag åker flera av barnen omkring på sådana där sparkbilar, vilket jag i och för sug tycker är ok. Däremot så är det inte i min värld ok att ens barn åker omkring i en affär och gör medvetet saker som kan förstöra något. Nu åkte barnen omkring och tyckte det var jättekul att krocka med bilarna mot varandra. I alla fall jag brukar se att en av mina uppgifter som förälder är att försöka se till att mina barn/mitt barn inte medvetet tar sönder något eller gör saker som kan ta sönder andras saker. Skulle det ändå ske skulle jag erbjuda mig att stå för kostnaden. Jag anser också att när man lämnar en kompis, dagis, en affär eller vad det nu må vara så visar man respekt och plockar upp efter sig. I dagens program stod familjen ute på gatan och tittade vid skyltfönstret och kollade på personalen som gick omkring och plockade upp och i ordning efter familjen. Och skrattade. De skrattade över att personalen nu hade fullt upp att städa upp efter dom.

Det påminner mig om ett bröllop jag var på för ett antal år sedan. Där var det också en storfamilj med som gäster. Under middagen och talen/lekarna och det andra så var det sex barn som sprang omkring och väsnades så att många av gästerna inte hörde något. Den yngsta av barnen hade nyligen lärt sig gå så det barnet försökte rulta efter storasyskonen och barn upp till några år får man stå ut med låter en del. Däremot så tycker jag att 10-15 åringar är stora nog att ha lärt sig lite hyfs och att de är gamla nog att dels inte klättra högt och lågt på fester och då är man definitivt gammal nog att lyssna och lyda om någon säger till en. Dessa barn gjorde inte det. Och föräldrarna brydde sig inte ett skit. Varför skulle de ha koll på vad barnen höll på med, de var ju där för att slappna av och ha roligt! Att stor del av resten av sällskapet inte tyckte det var riktigt lika roligt att inte höra något och att ha dessa vilddjur till barn överallt spelade liksom inte någon som helst roll. Inte heller att folk blev irriterade och verkligen försökte säga till barnen att lugna sig…

Så min fråga är, är alla storfamiljer likadana? Fast det är klart. Riktigt så är det ju inte. Jag har ju sett exempel på även mer väluppfostrade storfamiljer. Och även det har jag sett på Familjen Annorlunda 🙂

Kolik

Sedan igår kväll har jag haft hugg i magen. Jag tänkte att det kanske var sprayen som orsakat det hela, men har inte kunnat hitta något om någon sådan biverkning av den. Till slut kände jag att jag måste kontakta kliniken och fråga om det då även om jag inte har ont hela tiden så är huggen rätt smärtsamma och mentalt påfrestande. Den gulliga barnmorskan på kliniken frågade lite om det och så sa hon att det med hög sannolikhet är kolik (!) orsakad av sprayen. Tydligen är det rätt vanligt med magproblem i samband med dessa hormoner. Hon trodde också att det skulle lätta så snart mensen kom igång. Så nu hoppas jag verkligen att den kommer igång snarast möjligt!

Och jag som trodde att det bara var små bebisar som drabbades av kolik… Något positivt med det hela: jag får bevis på att sprayen ger lite effekt i alla fall! Om 9 dagar får vi se hur mycket! 🙂

Trött, trött, trött

Jag fattar inte varför jag är så trött! Känner mig helt färdig och ändå har jag sovit middag. Det kan ju i och för sig bero på att jag spänt mig inför dagens intervju och även för att jag bara går och väntar på besked från det andra stället OM och i så fall NÄR mötet blir av. Och det kan tydligen även vara en biverkning av sprayen. Jag kan väl säga som så att just nu är jag glad över att inte ha något jobb då jag orkar verkligen inte ta itu med något. Känner mig totalt slutkörd! Och det är tur att E är med sin farmor och farfar då jag förstår inte just nu hur jag skulle orkat vara med henne idag, även om hon då skulle varit sina fem timmar på dagis. Jag får verkligen hoppas att detta är tillfälligt för dagen då det känns inte alltför lockande att umgås med svärisarna, hela helgen, hur bra de än är, när det känns som ögonen går i kors i skallen på en av trötthet. Är det sprayen så är nog trötthet ändå att föredra före viktuppgång och humörsvängningar 🙂

Jag fick föresten min slutlön idag från företaget med all innestående semester, innestående flex och ATK och liknande. Det kändes mindre kul att skatta bort över 50% av det hela 😦

Och ja, du läste rätt, över 50%. Fast det hela kommer ju att justeras i nästa års deklaration, men ändå. Det känns surt. Väldigt surt. Hade jag vetat det innan så skulle jag jämkat, men jag antar att jag nu får stå mitt kast.

Svårt att tvätta bilen?

Sitter i biltvättkön och undrar om föraren till bilen inne i biltvätten någonsin har tvättat sin flådiga BMW någon gång tidigare. Det verkar inte så med tanke på att människan körde in sin bil i tvätten utan att mata in den kod man får när man betalar inne i macken för tvätten. Inte verkade heller människan ifråga reagera på att tvättningen inte kom igång… Tillslut tröttnade en av alla i kön och gick in och knackade på och så fick de be vänlige (?) själ ta kvittot och slå in koden så att tvättprogrammet tillslut kunde köra igång.

Man kan undra om det verkligen ska vara så svårt att följa de instruktioner som finns uppsatta lite överallt vid biltvätten? Eller var föraren i fråga för ”fiiiiin” för att själv kunna knappa in koden, tro?

Ny, spännande dag

Jisses, vad trött jag är! Fast det är ju delvis självförvållat då vi var på niobion igår och såg filmen om Oz. En film som för övrigt var helt ok och en sådan typisk film som ska ses på bio.

Det kan kännas barockt att gå upp klockan 6:30 när man varken har barn hemma eller något planerat förrän 10:30 men då jag måste in till stan och Trygghetsrådet för att skriva ut betygs- och intygskopior till veckans intervjuer. När den andra blir av vet jag inte än, men det borde bli i eftermiddag alternativt imorgon.

En sak oroar mig. Ända sedan igår kväll, när vi var på bion har jag till och från känt rejäla hugg på höger sida av magen. Det känns inget när jag trycker där men som sagt var, det hugger rejält stundvis. Hade det inte varit för att jag måste skriva ut betygen och för att jag har dagens intervju hade jag nog gått till vårdcentralerna öppna mottagning för att i alla fall få en enklare utlåtande. Men nu får jag lov att avvakta och hoppas att det går över inom kort och om det inte gör det att det inte märks alltför mycket på mig under intervjuerna. Kanske är det bara någon konstig form av mensvärk eller något annat liknande, lätt förklarat

Testomanen i farten

Och hon är värre än någonsin! Jag fick härom dagen en svag, svag skugga på ett känsligt test, men då jag misstänkte att den dök upp först efter utgången tid trodde jag inte på den, vilket sedan bevisats med alla de tester som tagits efter den. Den stackaren har jag i alla fall sparat och idag så ser man det extra strecket tydligt.

Jag har alltid varit testoman men nu är jag värre än någonsin pga att jag nu har börjat spraya. Jag är egentligen emot att stoppa i mig en massa hormoner och därför vill jag sluta med det så snart som det bara är möjligt om jag mot förmodan är gravid. Därför har jag investerat i ett gäng känsliga test från några olika tillverkare, allt för att så tidigt som möjligt se om det skulle kunna vara något på G. Och dessa test är vita som nyfallen snö förutom själva kontrollstrecket.

Jag insåg precis att kommer mensen som den ska så blir de värsta blödardagarna precis då vi är i Värmland. Det blir alltså extra krångligt med bindor och tamponger då, då det är sopsortering och ingen sophämtning där, utan det som kan sorteras sorteras och övrigt avfall tas sedan med och kastas i den egna soptunnan hemma. Mysigt att släpa på gamla bindor och tamponger på en fem, sex timmar lång bilresa… Men det får gå det med! Jag menar, det har ju fungerat förr så varför inte nu?

Sedan så vet jag ju att det finns något som heter menskopp, men det är inget som tilltalar mig. Visst, det är betydligt mer naturvänligt än tampong och binda, men för mig känns det inte bra att hålla på och pilla ”där nere”, särskilt inte under mens. Sedan så skulle jag vara enormt nojig över att inte vara ren nog om händerna, eller om koppen och därmed orsaka en infektion, och det trots att jag säkerligen skulle sköta hand och kopphygien pedantiskt. Ok att andra använder det, om dom nu vill det, men det känns verkligen inte som en lösning för mig

Telefonköer och telefonsamtal

Gud vad jag avskyr telefonköer och telefonkontakter med myndigheter och företag där man får en massa valmöjligheter och så ska man knappa in sitt val!

Jag fick från min A-kassa krav på kompletteringar med utbetalda vabdagar för att min A-kassa ska bli rätt. Istället för att kopiera alla utbetalningar jag har fått tänkte jag göra det enkelt för mig och be FK skicka mig ett intyg på detta. Man kan beställa intyg från ”mina sidor” men den visar bara bruttoutbetalningen och det är nettoutbetalningen som är intressant. Efter att ha ringt till FK olika tider på dygnet och mötts av jättetelefonkön Orvar så tänkte jag nu stå i den där kön och få det hela avklarat. Men det var ju inte så enkelt. En gång hamnade jag i självbetjäningen, och dit ville jag ju inte. En gång tror jag att jag hamnade rätt, men just då ringde min mobil och jag råkade knäppa av FK efter att ha kommit till plats 376 efter en stunds väntan. Så det var bara att ringa upp FK igen när det andra telefonsamtalet var avslutat. Den här gången fick jag valmöjligheter jag inte fått tidigare så jag blev totalt förvirrad. Och när jag i samma stund kom på att jag hade nog sett på deras hemsida att man kunde kontakta dom via mail så la jag på och gjorde det istället. Så nu hoppas jag att någon handläggare läser mitt mail snarast och att jag får hem RÄTT intyg och att jag därmed kan få min ersättning som jag ska ha.

20130325-151452.jpg

Vad det gäller det där telefonsamtalet så var det från den där rekryteringsfirman som jag träffade i förra veckan. Företaget var intresserade av att träffa mig så imorgon förmiddag blir det mötet. Samtidigt så väntar jag på besked om och när de med fredagens förfrågan har möjlighet att träffas… Jag kan väl säga så här, tur att E inte är hemma just nu!

Och det fortsätter…

Det vill säga illamåendet. Tyvärr så lär det ju inte bero på graviditet då jag tror inte på att man kan få alltför mycket graviditetssymptom om hcg är så lågt i kroppen att inte ens känsliga tester ger minsta lilla skugga. Det positiva är att i och med att jag nu gått med illamående till och från flera dagar nu så lär det inte vara magsjuka heller. Kanske sprayen? Fast i följesedeln stig det inget om illamående som en biverkning… Eller så är det kanske min situation i allmänhet som spökar och gör att jag får magkatarrs känningar i form av illamående?

Nu är E lämnad till farmor och farfar och de har börjat sin resa upp mot Värmland. Hon var så till sig och ville inte ge mig någon riktig kram, endast en ben kram och absolut ingen puss. Min lilla plutta! Det spelar ingen roll vad hon säger, hon har blivit stor nu! Samtidigt så har hon ju så rätt, så rätt. Hon ÄR liten! Och hon är min lilla bebis!

Jag ringde även till den person som jag hade möte med i fredags och bekräftade att jag var absolut intresserad av det han frågade om. Nu skulle han försöka få till ett möte till, och då skulle en person till medverka. Förhoppningsvis blir det redan den här veckan. Men än så länge vågar jag inte hoppas alltför mycket… Det är ju verkligen ooooolidligt spännande!

Måndag morgon

Det är måndag morgon och jag vill bara sitta och kramas med min lilla Plutt, men jag försöker visa upp en fasad av att allt är som vanligt. Varför detta? Jo, min lilla Plutt har länge pratat om att hon vill åka SJÄLV med sin farmor och farfar till Värmland och idag blir det av. De åker upp idag och om allt går bra kommer vi att åka efter på torsdag. Om det inte går så bra åker vi redan på onsdag. Nu är det ju inte första gången jag och hon är ifrån varandra flera dagar med tanke på att jag hade mina tjänsteresor i mitt förra jobb, men det här blir första gången varken A eller jag är med henne, och det känns lite jobbigt just nu. Särskilt som hon varit extremt mammig den senaste tiden. Men någon gång ska ju vara den första…

Att berätta

Det där med om man ska berätta för sin omgivning eller inte om att man är mitt inne i bebisverkstaden eller IVF-cirkusen är en sådan sak som är svår att besluta. I vårt fall har vi sagt att vi inte ska berätta. Det är framförallt A:s önskan. Jag skulle vilja vara rätt öppen med det. Jag är en sådan person som har svårt för att vara tyst om stora saker i mitt liv. Eller jag vill kanske inte vara helt öppen. Jag vill tex inte berätta för mamma och mina systrar men däremot för de kompisar som står mig närmast och det vore även väldigt skönt att berätta det för A:s föräldrar. Det vore skönt att slippa hitta på en orsak till att jag i påsk kommer att försvinna iväg en stund vid 9, både morgon och kväll till vårt rum. Det vore skönt att slippa oroa mig så för att eventuella biverkningar av medicinen kommer att få mig att vete mig konstigt. Får jag tex humörsvöngningar eller värmevallningar blir det jobbigt att försöka dölja dessa så att de inte ska tro att man har blivit helt knäpp. Det vore skönt att kunna låta E vara hos dom den dagen det är dags för äggplock. Över huvudtaget tycker jag att det vore skönt om de visste. Men jag måste respektera A och att han inte vill. Samtidigt så tycker jag inte att de behöver få reda på hela sanningen. Vi skulle inte behöva berätta varför IVF är aktuellt för oss. Eller om vi vill förklara något skulle vi kunna säga halva sanningen, att jag har dåliga äggreserver och att vi efter 20 månaders försök inte vill försöka längre, särskilt som min kropp och ämnesomsättning inte vill samarbeta riktigt.

Illa, jag mår illa

Hoppas att jag inte håller på att bli sjuk bara! Magsjuka är ju verkligen ingen höjdare, om man säger så. Det började med att när vi var på Ullared och skulle fika så var jag vrålhungrig trots stötvis hade ätit lunch bara tre timmar tidigare, så det fick bli en smörgås för min del. När vi började bli färdiga så var A lite godissugen, men godisgrisen själv, dvs jag ville inte ha något.

Då klockan var rätt mycket så var vi onyttiga och åkte in på Mc Donalds på vägen för att E:s middag inte skulle bli alltför sen. Jag åt lite men kände mig lite så som det är alltför ofta gör vid jul när man ätit alltför mycket. Och så nu, nu känns det som om illamåendet har tagit ett järngrepp om mig. Inte direkt så att jag vill kräkas utan det är bara det där hemska illamåendet. Undrar om det var något med den där ostfrallan jag åt? Eller om det är magsjuka på G? Jag hoppas att det är varken eller. Och att jag kommer att få sova lugnt inatt.

Om jag inte blir sjuk och om även resten av familjen håller sig friska så kommer E på måndag tillsammans med sin farmor och farfar åka till släktgården i Värmland. Beroende på hur det går kommer jag och A åka efter på onsdagen eller torsdagen och sedan kommer vi fira påsk där tillsammans med dom. Det ska bli skönt med en lugn och avkopplande påsk tycker jag. Särskilt som jag vet hur mycket både E och A tycker om att vara där.

Sömnlöshet

E kom i vanlig ordning tassande i natt till vår säng. Det var strax efter 3 och sedan kunde jag inte sova. Kände mig klarvaken och gårdagens möte och eventuella följder av den snurrade runt i skallen på mig. Tillslut lyckades jag slumra in, men jag vaknade flera gånger och drömmarna var konstiga och tillslut drömde jag att en mardröm om att en fd kollega från ett av mina tidigare jobb ringde mig och var totalt uppriven och ville att jag skulle ringa någon, men jag förstod inte vem och jag förstod inte vad som hade hänt men det kändes som hon antingen var skadad eller att hon hade drabbats av en enorm sorg/chock och att hon var rädd för att skada sig själv. När jag försökte ringa ”någon” visste jag plötsligt inte hur telefonen fungerade och jag kunde inte leta upp några telefonnummer eller ringa 112.

Vid 6 vaknade jag återigen och var nu helt klarvaken. Jag antar att mitt snurrande i sängen var det som väckte E, så det slutade med att vi gick upp.

Det var föresten lite sött lite tidigare när jag var vaken första omgången. Till slut satte sig E upp, klappade mig på huvudet och sa:
”Så ja! Nu ska jag ge dig lite sömn så att du kan sova!”

Gullunge!

Jag undrar om mina sömnproblem beror på gårdagens möte eller om det är sprayen som orsakar det? Jag läste att just sömnproblem kunde vara en biverkning..,

Lugn i sinne

Äntligen börjar jag känna lite lugn i sinnet efter dagens chockförfrågan. Jag är som sagt var fortfarande otroligt smickrad över att ha blivit tillfrågad, och egentligen så är det hela kanske inte så märkvärdigt, men för mig är det, det. Och att det dessutom var så totalt oväntat!

Ju mer jag tänker på det desto mer känner jag att detta är något jag vill. Detta är det jag länge siktat mot, även om jag i första anblicken inte såg att det var det som jag frågades om när han ställde frågan. Men ju mer jag tänker på det, ju mer rätt känns det och ju mer tror jag på att jag verkligen skulle kunna ro det hela i hamn. Och ju mer jag tänker på det ju fler exempel kan jag hitta bakåt i min historia som pekar på just detta. Att det kanske inte skulle vara omöjligt. Svårt? Absolut! Utmanande? Definitivt! Men ack så intressant! Så nu hoppas och bet jag att det hela kommer att gå vägen och att vi kommer att kunna enas om något bra, företaget och jag.

Det som skulle kunna vara är att vi skjuter på fortsatt behandling om detta försök inte resulterar i bebis. Men även det känner jag mig lugn för. Det skulle troligtvis handla om att skjuta fortsatt behandling till hösten, inte längre, och i slutändan är det ju egentligen inte så långt

Liten blir stor

Vi har inte introducerat varken fredagsmys eller lördagsgodis för E. Visst har hon någon gång fått en chokladbit eller en klubba, men det har aldrig varit något speciellt med det och det har inte skett regelbundet. Vi har snarare ansett att det finns ingen giltig orsak att börja med dessa. Har vi haft något så har det varit antingen godis eller någon god fika som helgmys, men det har vi tagit efter det att E har somnat. Fram tills nu vill säga…

Det märks att små treåringar pratar med varandra. Först började det nämligen med att E började fråga efter popcorn. Popcorn hör till hennes bästa kompis fredagsmys. Och till det brukar de dricka läsk. Nu har E ett tag tjatat om popcorn och därför lovade jag henne att hon skulle få det på fredag efter middagen, dvs idag. E tycker inte om den stickande känslan av kolsyra så läsken behövde vi inte bry oss om.

På lördagar går jag och E på danskurs och i slutet av varje pass så frågar dansläraren barnen vad de ska göra i helgen. Några av barnen säger varenda lördag att de ska köpa, och äta, lördagsgodis efteråt. Den här veckan har E allt oftare frågar om lördagsgodis och idag frågade hon när hon skulle få det… Jag antar att det är dags att börja med det nu. Det är bara att inse, min lilla plutt är inte så liten längre!

Halsbränna

…har jag börjat känna de senaste dagarna. Det känns ju lite oroväckande nu när jag börjat spraya. Halsbrännan var ju det symptom som jag hade för lite över ett år sedan när jag plussade. Fast samtidigt, nu har jag ju haft halsbränna lite allmänt till och från den senaste tiden, vilket i sin tur kanske inte är så konstigt då det tär på mig att gå arbetslös och så denna eviga bergochdalbana som både intervjuer och bebisverkstad och oron över TSH:t har inneburit. Jag har BIM om sex dagar, vilket betyder att det är alldeles för tidigt att både få symptom eller att något ska synas på testen. Men för säkerhets skull så testar jag nu dagligen med de känsliga test som jag beställt hem från nätet. Det vore trots allt rätt skönt att slippa resterande del av behandlingen för att man har lyckats ”naturligt”!

Indoktorering

Jag har en man som alltid har älskat sci-fi, och då särskilt Star Trek och Starwars. När han var liten samlade han på Starwarsgubbar och lego. På ”gamla” dagar har han börjat samla på Starwarslego och har nu en ganska bra samling. Tur att vi har i det stora hela gemensamma pengar men även var dina egna konton och med dessa pengar på de egna kontona får vi göra vad vi vill!

När jag blev gravid med E hoppades A lite smått att det skulle bli en pojke för då skulle han kunna få honom att bli lika intresserad av Starwars som han själv är. Jag försökte förklara att man kunde faktiskt göra det även om det blev en tjej, men jag tror inte att det riktigt gick in.

Allt eftersom E har vuxit så har hon lärt sig vilket lego det är pappa gillar och hon brukar till och med i leksaksaffären peka ut vilket legot som pappa gillar… Sedan sitt kalas i söndags har hennes intresse för det hela vuxit enormt! Kanske var det för att en av gästerna var intresserad av det, för övrigt samma kille som vi hälsade på i måndags. Så nu leker hon Starwars. Hon vill att A ”läser” Starwarssaga på kvällarna när hon ska sova. Hon vill bara kolla på den Starwarsfilm (lego) som A har, om och om igen. Och hon har aldrig förr haft någon film som velat se flera gånger på raken. Nu vill hon inte se på något annat! Kan A ha påverkat henne något, tro! 😉

20130322-174049.jpg

20130322-174109.jpg

20130322-174129.jpg

Spraydag 2

Idag är det min andra dag som jag sprayar och till min lättnad så var det lättare nu på morgonen än vad det var igår. Visst, det smakade verkligen päckel när medicinen efter en stund rann ner från näsa och ner i svalget, men jag fick nästan inte några kväljningar alls! Däremot så var jag rädd att min andedräkt luktade av den… Nös gjorde jag först långt senare och hostade gjorde jag inte heller så farligt mycket. Åh, vad duktig jag kände mig! 😉

Chocktillstånd

Ibland gör livet oväntade svängningar. Så känns det som nu, efter mötet.

Jag kan, och vill inte säga så mycket mer annat än att det handlade eventuellt om ett jobb. Ett mycket intressant, utvecklande, roligt men framförallt utmanande och spännande sådant. Det är inte så att jag blivit erbjuden ett jobb. Inga detaljer är klara eller satta. Det är mest en tanke. Och det finns andra som kan vara aktuella så det är inte så att jag har blivit serverad något på ett silverfat. Det är mest en trevare. Och det är en ära att de ens kom att tänka på mig! Jag är så smickrad!

När han åkt så ringde jag A. Han tyckte jag skulle köra på. Men jag kände att jag behövde prata med någon annan, någon som känner mig och mina begränsningar och även mina tillgångar i arbetslivet. Så jag ringde den person som var min närmaste chef under de sista månaderna på Företaget. Han tror på mig. Särskilt om jag tar hjälp och stöd av mitt kontaktnät, som tex honom. Och jag blir så glad! Kanske kan det här leda till något väldigt speciellt. Kanske blir det en total flopp. Men jag kommer att satsa allt, plus lite till. Och jag hoppas att det hela kommer att gå hela vägen… Att det blir något av det hela…

Just nu är det spännande att vara jag! Och självförtroendet, den har tagit ett rejält steg upp! Jag är inte så dålig som jag ibland tror. Snarare kanske tvärtom…

Otålig

Jag är så nervös inför dagens möte! Visst har jag haft tankarna på det som JZ79, min trognaste följare och flitigaste kommentator gissade på, att han vill erbjuda mig ett jobb, men samtidigt vet jag inte riktigt. Det finns saker som pekar på att så inte är fallet, samtidigt som det finns saker som pekar på att det är just det han vill. Ååååh! Kunde han inte ha sagt liiiite mer detaljerat vad det är som mötet kommer att gå ut på? Kanske är det bara så att han vill förklara varför de inte anställde mig. Men det vet jag ju som sagt var. Och skulle det varit så skulle han ju kunnat ta upp det i söndags när han var här. Eller på telefon…

Ja ja. Om drygt 1,5 timmar får jag veta. Den som väntar på något gott väntar alltid för länge sägs det ju

Jag måste bara säga…

Att jag tycker verkligen inte om nässpray! Jag har aldrig gjort det och jag kommer troligtvis aldrig göra det! Det är äckligt och den enda nässprayen mot täppt näsa som jag kan ta utan att blöda näsblod är koksaltslösning och den Nezeril som är lämpad för de allra minsta barnen…

Vad det gäller den nässpray som jag tar nu för att nedreglera mina hormoner, Synarela så är min åsikt om den som följer:

Just när man sprayar den så gäller det att göra rätt så att man får i sig hela dosen. Skulle man nysa så måste man ta en extra sprayning för säkerhets skull . Första gången jag tog sprayen så började det omgående kittla i näsan. Men jag lyckades hålla tillbaka nysningen en bra stund. Efter en liten stund kändes det hur vätskan rann från näsan och ner till svalget, vilket i sin tur medförde att jag började hosta. Och sedan kom den där vedervärdiga smaken som inte gick att få bort. Och det kändes som jag skulle spy. Det gjorde jag inte.

Nu på kvällen så var det lika hemsk upplevelse men nu hade jag i alla fall laddat med en kopp te. Tyvärr så hjälpte den inte så mycket. Men jag slapp i all fall nysningarna. Och känslan av att behöva spy gick över betydligt snabbare! Så det går ju framåt! Nu återstår att se om den här sprayen också kommer orsaka näsblod, eller om jag klarar mig från det otrevliga. Om en vecka hoppas jag att det inte är jobbigt över huvudtaget att ta sprayen. Och dessutom att det tar sig nu, redan på första försöker så att jag slipper göra detta fler gånger. Samtidigt så ser jag detta som en bra påminnelse om att vara gravid är ingen dans på rosor. Kanske för vissa, men inte för andra. Och jag tillhörde absolut ”de andra” under graviditeten med E

20130321-214933.jpg