Psykbryt

Den senaste tiden har det bara blivit jobbigare och jobbigare att ta sig upp på morgonen för att gå till jobbet. Just nu går man bara och väntar på att förhandlingarna ska bli klara så att man vet hur lång tid man har kvar på företaget. Det finns inte mycket att göra, och det lilla som finns saknas det motivation till. Att jag orkade gå upp igår var för att jag visste att lunchen i alla fall skulle bli trevlig. Jag skulle nämligen ha en lunchdate med en från mitt förra jobb. Men annars…

Lunchen var trevlig, precis som väntat. Men resten av dagen… Jag mådde helt enkelt inte bra. Jag var så sanslöst tröttoch huvudvärken låg och lurade hela tiden.

På vägen hem var jag så trött att jag var rädd att köra, koncentrationen var obefintlig. Som tur var lyckades jag både ta mig till förskolan för att hämta dottern och även hem därifrån utan att några olyckor på vägen. Mannen har kurs på onsdagskvällar så jag och dottern fick försöka klara oss själva bäst vi kunde, vilket var lättare sagt än gjort. Dels pga hur jag mådde, dels för att dottern verkade ha en minst lika dålig eftermiddag. På något vis lyckades jag fixa mat åt oss, trots en ledsen liten tjej och obefintlig energi hos mig själv i kombination med min huvudvärk.

Under kvällen ringde en nära vän som har en son lika gammal som vår dotter och berättade att de skulle få en bebis i mars. Jag blev genast jätteglad för deras skull, men samtidig kändes taggen i bröstet borra sig allt djupare.

När maken kom hem höll jag på att lägga en jättetrött liten tjej. När hon hade somnat så bröt jag ihop. Jag orkade bara inte mer. Tröttheten, oron med jobb,bebislängtan, ja, allt blev bara för mycket och tårarna bara sprutade.

Dottern verkade också ha det jobbigt. Hon vaknade och grät flera gånger under kvällen så det slutade med att hon fick sova i vår säng och idag stannade både hon och jag hemma från dagis och jobb. Hon hade i och för sig lite feber i morse så det var nog någonting som inte var riktigt som det borde.

Idag mår jag mentalt lite bättre. Dottern verkar också må bättre men ingen av oss är uppe på max i alla fall. Så dagen har varit rätt lugn och skön. Frågan är om hon är pigg nog att gå till förskolan imorgon?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s